söndag 11 december 2011

Wolodarski ser inte EU:s demokratiska problem


I dagens Söndagskrönika fortsätter DN:s chef för ledarredaktionen, Peter Wolodarski, att driva en linje i EU- och eurofrågorna som andas förakt för demokratin och ödmjuk acceptans av ett fransktyskt protektorat som Europas som självklara styrelsesystem. Jag påpekade i ett blogginlägg i tisdags (Dagens Nyheter om eurokris, teknokrati och demokrati) att det numera är självklart för Tingstens arvtagare på DN att använda uttryck som ”Irland brukar envisas med att folkomrösta”, att beteckna det fransktyska protektoratets demokratiskt illegitima utnämning av teknokrater att regera Italien och Grekland som en ”komplikation” och att svepande konstatera att ”odugliga politiker är det gott om både till höger och vänster.

Idag säger han att David Cameron inte kunde gå med på ett nytt EU-fördrag ”eftersom hans eget konservativa parti i 20 år underblåst en EU-fientlig och numera potent hemmaopinion. Retoriken har fått handfasta konsekvenser”. Vi vanliga demokrater beskriver läget annorlunda. Vi anser att de konservativa väljarnas majoritet liksom det brittiska folkets majoritet är emot ett sådant fördrag efter årtionden av demokratisk opinionsbildning och då skall David Cameron säga nej. I demokratier säger vi inte att ansvarslösal politiker har piskat upp olämpliga stämningar i en slags populas. Demokratin bygger på att folket tar ställning på grundval av debatt, granskning och opinionsbildning.

Det här sättet att se på internationell politik är emellertid vanligt, för att inte säga självklart, i ledande kretsar. Redan under min tid på EFTA i mitten på 60-talet fann jag att makthavare och diplomater använde uttryck som ”det blir omöjligt för britterna gå med på det här på grund folkopinionen hemma”. Notera att uttrycket ”britterna” här självklart syftar på den brittiska makteliten, inte på det brittiska folket. Så låter det också i Bryssel. Det sägs med skamlöst förakt att Angela Merkel inte vågar ta ett beslut för att viktiga delstatsval förestår. Rolf Gustavsson kunde på nyhetsplats i SvD (18 okt 2007) skriva att frågan var om Gordon Brown ”har kraft och mod att stå emot de högljudda kraven på att hålla en folkomröstning om (Lissabon)fördraget”. Det gällde här att ha kraft och mod att svika ett tydligt vallöfte om folkomröstning, gå emot en massiv folkopinion och köra över parlamentsledamöter från alla de tre partierna.

Ingen finner det anmärkningsvärt att kräva att politiska ledare i Europa skall visa mod och våga köra över folkopinioner. Folken framställs som en högljudd populas som inget begriper. Folket skall inte längre övertygas i demokratisk debatt innan vi går till politiska beslut. Det skall köras över.

Hela EU-projektet drivs på detta sätt. Ett ständigt återkommande uttryck är att det är i kriser som EU går framåt. Innebörden är att kriser gör det möjligt att köra över folkens vilja. Cyniskt naturligtvis, men vad skall man göra, menar den elit som skapar ett EU med allt mindre demokratisk legitimitet. Att Wolodarski åtminstone ser detta som en ”komplikation” är för all del en tröst, men en ringa sådan.

Låt mig avsluta men ännu en anmärkning mot Wolodarskis resonemang i dagens DN. Han beskriver helt korrekt en organisation som styrs av ett fransktyskt protektorat. Men sedan föreställer han sig att de andra EU-länder som går in i detta protektorats system blir inflytelserika, medan de som stannar utanför blir styrda. Min syn är att de som går in i detta system blir lydstater, medan de som ställer sig utanför får väsentligt mera kontroll över sitt eget öde.

Låter det konstigt? Ja, om man aldrig ser tanken diskuteras låter den naturligtvis konstig. Ta ett annat exempel. Här har nu 16 tyska stater gått samman i federation kallad Tyska förbundsrepubliken. Dessas företrädare ses ideligen och gör upp om politiska frågor i förbundsdagen och i förbundsrådet. Sverige är inte med. Är det ett problem? Skulle vi få större inflytande över vårt eget öde om vi gick med?

Löjligt exempel? Tja, är det löjligare än påståendet att det svenska folket får mer inflytande som lydstat i det fransktyska protektoratet?


1 kommentar: