onsdag 15 februari 2012

Det välskötta Irland klarar krisen, men kostnaden för euroäventyret är gigantisk

Irland är ett av euroområdets krisländer. Hur ser läget egentligen ut för irländarna? Inte så tokigt faktiskt, med tanke på allt. Euron störtade Irland i kris därför att den privata sektorn, framför allt bygg- och fastighetsbranschen, lånade allt vad tygen höll till de låga räntor som ECB måste hålla för att det passade den jättelika tyska ekonomin. Eftersom Irland inte kunde föra en egen penningpolitik anpassad för att klara den framväxande lånebubblan, slutade det hela med en enorm bankkrasch, när det stod klart att lånen inte kunde betalas tillbaka. Banksystemet fick räddas av de irländska skattebetalarna till en kostnad som bara under året 2010 kostade 30 procent av BNP. Statsskulden rusade i höjden och enorma åtstramningar tvingades fram genom höjda skatter och sänkta offentliga utgifter. Sysselsättningen sjönk med bortåt 20 procent och BNP har fallit med åtminstone 25 procent.
Detta är naturligtvis ett enormt bakslag, men den irländska ekonomin råkar vara ganska stryktålig. Irland hade budgetöverskott och statsskulden var mycket liten när krisen kom. Det betyder att statsskulden nu efter de enorma kostnaderna för bankräddningen och det jättelika BNP-fallet ändå stannar vid så där 90 procent av BNP, dvs. lägre än t ex Italien och Belgien.
Och eftersom Irlands BNP per capita var bortåt 25 procent högre än Tysklands när krisen kom, har den nu fallit till ungefär tysk nivå. (Förklaringen är att irländarna hade slutat få många barn och har få pensionärer. En enormt stor del av befolkningen var och är alltså i aktiv ålder.) Därtill kommer att eftersom det irländska näringslivets konkurrenskraft var utomordentlig, behöver inte landet någon nämnvärd nedpressning av lönerna för att kunna sälja mer utomlands och konkurrera mot importen. (Det verkligt stora problemet för eurozonens övriga krisländer är just att snabbt kunna förbättra konkurrenskraften utan att ha möjlighet att anpassa växelkursen.) Och eftersom Irland har en enormt stor exportsektor går anpassningen fort. Landet har redan överskott i bytesbalansen.
Slutligen kan vi notera arbetslösheten naturligtvis har stigit kraftigt. Den låg på drygt 4 procent vid ingången av 2008 och steg snabbt till ca 14 procent. Det skulle emellertid ha blivit mycket värre om inte många i arbetskraften hade flyttat tillbaka till framför allt USA och Kanada. Det var många irländska emigranter som kom tillbaka därifrån till hemlandet under det irländska undret årtiondet före eurokrisen. Irländare har hög internationell rörlighet inom det anglosaxiska språkområdet.
Irland gick in i eurokrisen som ett modernt industriland med ett differentierat och konkurrenskraftigt näringsliv, starka offentliga finanser och en flexibel arbetsmarknad. Ett sådant land kan klara de påfrestningar som ett euromedlemskap medför med måttlig hjälp utifrån även om de sociala och ekonomiska påfrestningarna blir stora.
Men vi bör komma ihåg hur det skulle ha sett ut om Irland hade stått utanför eurozonen. Då hade Sverige och Anders Borg hamnat på andra plats efter Irland i världspressens rankningar. Att gå med i en valutaunion är farligt även för mönsterelever.

4 kommentarer:

  1. Hej, Christian Engström försöker komma i kontakt med Dig. Försöker även denna väg. Om Du kan maila till Europaparlamentet eller Piratpartiet vore vi tacksamma.

    Med vänliga hälsningar
    Sara M. Goldberger

    SvaraRadera
  2. Nils!
    Tack för en mycket intressant blogg. Du skriver att Irlands problem delvis var en funktion av att ECB-räntan anpassades efter den tyska ekonomin.
    Såvitt jag nu kommer ihåg rätt, så gällde ju motsatsen i början av 2000-talet. ECB-räntan var då alltför hög för att passa den tyska ekonomin. Tyskland som då hade stora problem, mycket beroende på stora återföreningskostnader.
    Så - euron som idé må vara vacker,men är enligt min (och din) mening en omöjlig konstruktion. Att i första hand tala om stabilitetskraven och hur dåligt Piigs-länderna skött sig blir enligt min mening att börja i fel ände. De har misskött sig, men länder blir ju bakbundna dels av en "fix" ränta och "fast" växelkurs. Men kanske viktigast, en brist på rörlighet av arbetskraft inom eurozonen, jämför med USA. Eller ta jämförelsen med Sverige, givet den stora strukturomvandling som skett i landet under de senaste 40-50 åren. Tänk om människor hade bott kvar på sina gamla platser och inte flyttat där de nya jobben skapades!

    Hälsningar Björn Albrechtsson, Norrköping

    SvaraRadera
  3. hej nils - anders erkéus här. jag söker dej angående mitt senaste projekt www.eugrundlagen.se med utveckling till EU i klartext - www.euiklartext.se , kan du maila admin@eugrundlagen.se

    goda hälsningar
    anders e

    SvaraRadera
  4. Hej Nils,
    I likhet med mitt tidigare önskemål om en jämförande beräkning av Greklandskrisen - med och utan egen valuta - under de senaste tio åren, skulle du på samma sätt kunna försöka uppskatta de långsiktiga effekterna av Irlands innanförskap? Under några år av alltför lättillgängliga pengar kunde Irland växa långt över den egna (normalt egna) kapaciteten, för att sedan störta ner, återigen långt kraftigare än vad som varit (normalt) nödvändigt. När nu samhället återhämtat sig någorlunda efter över- och underslag, hur ter sig då en tänkt jämförelse med en egen valuta?
    Hade insiktsfulla politiker redan i inledningsskedet, när ECB räntan blev för låg för Irland, kunnat kompensera med skattehöjningar inom bostads- och byggnadssektorn?

    Mvh
    Bo

    SvaraRadera