Det välskötta Irland klarar krisen, men kostnaden för euroäventyret är gigantisk

Irland är ett av euroområdets krisländer. Hur ser läget egentligen ut för irländarna? Inte så tokigt faktiskt, med tanke på allt. Euron störtade Irland i kris därför att den privata sektorn, framför allt bygg- och fastighetsbranschen, lånade allt vad tygen höll till de låga räntor som ECB måste hålla för att det passade den jättelika tyska ekonomin. Eftersom Irland inte kunde föra en egen penningpolitik anpassad för att klara den framväxande lånebubblan, slutade det hela med en enorm bankkrasch, när det stod klart att lånen inte kunde betalas tillbaka. Banksystemet fick räddas av de irländska skattebetalarna till en kostnad som bara under året 2010 kostade 30 procent av BNP. Statsskulden rusade i höjden och enorma åtstramningar tvingades fram genom höjda skatter och sänkta offentliga utgifter. Sysselsättningen sjönk med bortåt 20 procent och BNP har fallit med åtminstone 25 procent.

Detta är naturligtvis ett enormt bakslag, men den irländska ekonomin råkar vara ganska stryktålig. Irland hade budgetöverskott och statsskulden var mycket liten när krisen kom. Det betyder att statsskulden nu efter de enorma kostnaderna för bankräddningen och det jättelika BNP-fallet ändå stannar vid så där 90 procent av BNP, dvs. lägre än t ex Italien och Belgien.

Och eftersom Irlands BNP per capita var bortåt 25 procent högre än Tysklands när krisen kom, har den nu fallit till ungefär tysk nivå. (Förklaringen är att irländarna hade slutat få många barn och har få pensionärer. En enormt stor del av befolkningen var och är alltså i aktiv ålder.) Därtill kommer att eftersom det irländska näringslivets konkurrenskraft var utomordentlig, behöver inte landet någon nämnvärd nedpressning av lönerna för att kunna sälja mer utomlands och konkurrera mot importen. (Det verkligt stora problemet för eurozonens övriga krisländer är just att snabbt kunna förbättra konkurrenskraften utan att ha möjlighet att anpassa växelkursen.) Och eftersom Irland har en enormt stor exportsektor går anpassningen fort. Landet har redan överskott i bytesbalansen.

Slutligen kan vi notera arbetslösheten naturligtvis har stigit kraftigt. Den låg på drygt 4 procent vid ingången av 2008 och steg snabbt till ca 14 procent. Det skulle emellertid ha blivit mycket värre om inte många i arbetskraften hade flyttat tillbaka till framför allt USA och Kanada. Det var många irländska emigranter som kom tillbaka därifrån till hemlandet under det irländska undret årtiondet före eurokrisen. Irländare har hög internationell rörlighet inom det anglosaxiska språkområdet.

Irland gick in i eurokrisen som ett modernt industriland med ett differentierat och konkurrenskraftigt näringsliv, starka offentliga finanser och en flexibel arbetsmarknad. Ett sådant land kan klara de påfrestningar som ett euromedlemskap medför med måttlig hjälp utifrån även om de sociala och ekonomiska påfrestningarna blir stora.

Men vi bör komma ihåg hur det skulle ha sett ut om Irland hade stått utanför eurozonen. Då hade Sverige och Anders Borg hamnat på andra plats efter Irland i världspressens rankningar. Att gå med i en valutaunion är farligt även för mönsterelever.