I dagens DN presenteras Greklandskrisen över ett helt uppslag. Kompetent gjort, men jag blir åter påmind om hur vilseledande skattetrycket alltid presenteras. Det ges alltid som hur mycket skatt offentliga sektorn tar in ett givet år i procent av årets BNP. I dagens DN sägs det genomsnittliga skattetrycket vara 39,3 % för EU och 46,9 % för Sverige.
Det finns två hakar med den siffran. För det första kan länder välja att låna till de offentliga utgifterna tills vidare och låta kommande generationer betala istället. Skattetrycket just nu kan då bli lågt, men det återspeglar inte effektivitet eller försiktighet med offentliga medel utan tvärtom. Om någon frågar vad min nyinköpta SAAB kostade, svarar jag inte 100 000 kr och undanhåller att jag också har lånat 200 000 kr till köpet. Den kostade 300 000 kr punkt slut.
På samma sätt är det med offentliga sektorns kostnader. Den intressanta siffran är de offentliga utgifterna i procent av BNP. Om de betalas nu eller senare är en annan fråga. Som alla vet, har nästan alla EU-länder utom Sverige stora budgetunderskott just nu. Om vi, i Milton Friedmans efterföljd, tar EU:s uppgifter om de offentliga utgifterna som mått på det riktiga skattetrycket, får vi följande tabell.
Offentliga sektorns utgifter
% av BNP år 2010
EU 27 50,3
Eurozonen 17 50,4
Irland 67,0
Danmark 58,2
Frankrike 56,2
Finland 55,1
Belgien 53,1
Österrike 53,0
Sverige 53,0
Storbritannien 50,9
Portugal 50,7
Italien 50,3
Grekland 49,5
Tyskland 46,6
Spanien 45,0
Källa: Eurostat
Siffran är alltså ca 50% för hela EU och för eurozonen. Det är detta som är det genomsnittliga skattetrycket. Om vi tittar på de gamla och rikare medlemsstaterna ser vi att de alla ligger runt 50%.( De nya medlemmarna med lägre inkomst och mindre utbyggda välfärdssystem ligger lägre, men väger inte så tungt.) I tabellen är Irland speciellt, eftersom landet tog en enorm kostnad på ett bräde för att rädda sina banker just 2010. I övrigt är Danmark, Frankrike och Finland mera utpräglade högskatteländer. Övriga rika ligger ganska nära 50%. Sverige framstår alltså inte som något högskatteland, om vi jämför med andra rika europeiska länder på detta sätt.
Den andra haken är att somliga länder betalar ut transfereringar till medborgarna som sedan beskattas, medan andra bara betalar ut netto. Sverige är mest extremt på denna punkt med omfattande transfereringar som beskattas ganska hårt. De offentliga nettoutgifterna är alltså lägre och det kan röra sig om bortåt 5% av BNP. Därmed överdrivs siffran för offentliga utgifter alltså ganska rejält. Andra länder har också sådana inslag av beskattade transfereringar, men inte alls i samma omfattning. Sverige är helt enkelt inte något högskatteland alls om vi jämför med andra rika länder och då även USA.
Varför känns det så då? Tja, vi beskattar överklassen och medelklassen hårdare än de gör i andra länder och vi tar in tillräckligt med skatter för att inte få budgetunderskott, dvs. lämpar inte över bördorna på barn och barnbarn. Inte helt fel kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar