tag:blogger.com,1999:blog-51617923016767334872023-11-15T08:56:50.741-08:00My correct views on everythingNils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.comBlogger102125tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-29757630538013339902015-02-18T07:14:00.000-08:002015-02-18T07:14:45.199-08:00Växer antisemitismen i Sverige?<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Växer antisemitismen i Sverige?<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Mona Sahlin,
vår nationella samordnare mot våldsbejakande extremism, citeras i dagens DN: ”Det
finns en eskalerande antisemitism.”<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Är det sant?
Växer antisemitismen i Sverige, i Norden eller i nordvästra Europa? Torbjörn
Elensky resonerade kring frågan i gårdagens SvD och gör en distinktion mellan ”den
gamla sortens antisemitism” och den nya sorten som sprids via rappare i
islamistiska kretsar och bland dem som inte kan skilja mellan legitim kritik av
staten Israels utrikespolitik och judehat. Den gamla finns kvar, säger Elensky,
men det är den senare, nya, som växer. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Och så
verkar det. När jag studerade vid Stockholms högskola under 50-talets andra
hälft var det inte ovanligt att stöta på antisemiter. Det kunde vara någons hyresvärdinna,
en vaktmästare på högskolans bibliotek, en fin herre som var nära vän till en
studentkamrats pappa på Öfre Östermalm. Dessa antisemiter tog själva upp
antijudiska ämnen, de ville propagera och verkade inte generade. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Idag skulle
jag bli mycket häpen om <span style="background: white;">jag mötte
någon sådan person som uttryckte antisemitism. Jag har inte stött på någon
under de senaste årtiondena. Anti-Defamation League publicerade i maj ifjol en opinionsmätning
enligt vilken Sverige har lägst andel antisemiter i Europa. Vi ligger på 4
procent, medan genomsnittet för kontinenten är 24 procent.</span> Och observera
då att vi nu har nästan en halv miljon muslimer, varav den största delen har
invandrat hit eller fötts här under de senaste åren. De utgör alltså bortåt 5
procent av landets invånare.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Är det inte helt enkelt så att antisemitismen växer i Sverige
genom att antisemiter flyttar hit, inte genom att fler människor blir
antisemiter? Andelen antisemiter är rimligen väsentligt högre bland relativt
nyanlända muslimer än bland resten av befolkningen. Det minskar inte problemet
med växande antisemitism, men det innebär att lösningarna blir annorlunda. Och det betyder inte att muslimer i Sverige i
sig är något problem. Den överväldigande delen av dem är fredliga människor som
vill försörja sig och skapa en trygg framtid för sig och sina barn. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Så vad är svaret? Växer antisemitismen i Sverige? Svaret är
nej, om man menar att människor ideologiskt går över till att bli antisemiter.
Men det kommer en hel del människor hit som är antisemiter. </span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-29503376315249839432015-01-15T06:32:00.002-08:002015-01-15T06:32:50.094-08:00Les évenéments à Paris<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Les évenéments à Paris<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Under
rapporteringen och debatten om terrorattentatet mot Charlie Hebdo har det
ideligen upprepats att detta är det värsta dådet i efterkrigstidens Frankrike.
Men då glömmer man Parispolisens massaker på fredligt demonstrerande algerier den
17 oktober 1961. Poliser sköt tillfångatagna demonstranter på polishögkvarterets
innergård, slog demonstranter medvetslösa och kastade dem i Seine och drev
andra ner i floden att drunkna. Efter rättegången ett kvartssekel senare är 70 den
officiellt erkända siffran för antalet döda, men det mesta pekar på att det
rörde sig om ca 200. Polischefen i Paris var då Maurice Papon som 1997 också
dömdes ansvarig för att, som Vichyregimens polischef i Bordeaux under kriget ha
skickat judar till förintelsen i Tyskland. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Att detta inte
har nämnts under den senaste veckan kan naturligtvis bero på att journalister
och kommentatorer anser att polisbrutalitet formellt inte är terrorism, men då
glömmer man att själva ordet uppkom som beteckning på just sådan statsterrorism.
Det var Frankrikes revolutionära regering som slaktade över 40 000 människor
1793-1794 utan urskiljning. Kungliga och adliga, jakobiner och girondister,
vetenskapsmän och vanliga medborgare dödades i vild yra. Denna <i>la terreur</i> är det etymologiska och
begreppsmässiga ursprunget till terrorism. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Varför
påminna om detta. Ja, inte för att jag nedvärderar den storslagna uppslutningen
bakom ”Je suis Charlie”. Den var vacker och ingav hopp. Men Frankrikes historia
är också skräckväldet, Dreyfus och antisemitism, Vichyregimen. Mot det ställer
vi med all rätt de motsatta och ärorika inslagen i Frankrikes historia: </span><i><span style="background: white; color: #252525; font-family: "Arial","sans-serif"; font-size: 10.5pt; line-height: 115%;">Déclaration des droits de l'homme et du citoyen,
</span></i><span style="background: white; color: #252525; font-family: "Arial","sans-serif"; font-size: 10.5pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-style: italic;">Zolas <i>J´accuse </i></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"> och <i>la
résistance</i>. Frankrike liksom alla andra länder har en historia där gott och
ont blandas. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Kanske är
det typiskt franska sedan 1700-talet och än idag motsättningen mellan dem som i
någon mening tror och dem som inte gör det. Louis Aragons underbara dikt La
Rose et le Réséda skrevs under kriget som en vädjan till de båda sidorna i
motståndsrörelsen att hålla ihop för Frankrikes och civilisationens skull. Det var
det de ville som ropade ”Je suis Charlie” under den gångna veckan. Det förtjänar att upprepas med Aragon:<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="EN-US" style="background: rgb(232, 232, 232); font-size: 12pt; line-height: 115%;">Celui qui croyait au ciel</span><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br />
<span style="background: #E8E8E8;">Celui
qui n'y croyait pas</span><br />
<span style="background: #E8E8E8;">Tous
les deux étaient fidèles</span><br />
<span style="background: #E8E8E8;">Des
lèvres du coeur des bras</span></span><span lang="EN-US" style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-23557706918721663222015-01-11T14:50:00.002-08:002015-01-11T14:50:22.235-08:00Identitetspolitik, kan det vara något?<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;">Identitetspolitik, kan det vara
något?<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial; mso-bidi-font-weight: bold;">Det går ett
spöke genom Europa. Identitetspolitiken!<span class="apple-converted-space"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> Och vad är
det? Jo, att m</span></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">änniskors politiska
åskådning gestaltas utifrån den identitet de tar sig som medlemmar av löst
sammanhållna samhällsgrupper som </span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/M%C3%A4nniskoras" title="Människoras"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">ras</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Samh%C3%A4llsklass" title="Samhällsklass"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">klass</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Religion" title="Religion"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">religion</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/K%C3%B6n" title="Kön"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">kön</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Etnicitet" title="Etnicitet"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">etnicitet</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Ideologi" title="Ideologi"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">ideologi</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Nation" title="Nation"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">nation</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Sexuell_l%C3%A4ggning" title="Sexuell läggning"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">sexuell läggning</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">,<span class="apple-converted-space"> </span></span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://sv.wikipedia.org/wiki/Kultur" title="Kultur"><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; color: windowtext; text-decoration: none;">kultur</span></a></span><span style="background-attachment: initial; background-clip: initial; background-image: initial; background-origin: initial; background-position: initial; background-repeat: initial; background-size: initial; font-size: 12pt; line-height: 115%;">, informationspreferens,
historia, (flämt!) musikaliska eller litterära preferenser, medicinskt
tillstånd, sysselsättning eller hobby. (Fritt efter Wikipedia.) <o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Identitetspolitik innebär bland fanatikerna
i debatten att bara de som tillhör en identitetsgrupp får tala för den. Vita
män får inte tala för svartas eller för kvinnors rättigheter. Advokatsonen Karl
Marx som gifte sig med en fin adelsdam, gjorde hembiträdet med barn och levde
hela sitt liv på bidrag från en kapitalist var alltså totalt diskvalificerad för
att tala för proletariatet. Om du är intresserad av klasskampen, bör du således
inte bläddra i Das Kapital längre. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Identitetspolitik innebär dessutom krav
på att identitetsgrupper skall vara företrädda i utbildningar, yrken och positioner
i proportion till sina andelar av befolkningen. (Det görs ofta s</span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">killnad mellan ”radikal kvotering”
och ”positiv särbehandling” i debatten, men detta påverkar inte det principiella
resonemanget nedan.)</span><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"> Slutsatsen blir i
alla händelser att det krävs typ fler kvinnor i börsbolagens styrelser, fler
invandrare i poliskåren, fler män i förskolan osv. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">I en demokrati är det OK att bilda
opinion för detta. Men <i>lagstadgad </i>kvotering
efter identitet för studieplatser och tjänster är dynamit i västerländsk
demokrati. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">För det första bryter sådan lagstadgad kvotering
mot den fundamentala tanken att alla medborgare skall behandlas lika utan
hänsyn till kön, ras, sexuell läggning osv. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">För det andra måste rättsstatens grundläggande
principer gälla, om vi går till lagstiftning. Då räcker det inte att själv påstå
att man är muslim, homosexuell eller rom och därför har rätt till företräde till
en studieplats eller tjänst framför mer meriterade. Påståendet måste vara rättsligt
hållbart. </span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Människors chanser
till utbildning och arbete är livsavgörande och kan inte godtyckligt bestämmas av
tjänstemän och debattörer utan offentlig insyn. </span><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Godkänns man som muslim om man konverterade för mindre än ett år sedan?
Hur bevisa att man är homosexuell (eller bisexuell)? Och vem är rom? Måste
bägge föräldrarna vara romer, räcker det med en eller räcker det med en farmor?
Och hur kan vi fastställa att förfäder är romer? DNA-studier eller bara medlemskap
i </span><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://resandefolketsriksorganisation.se/"><span class="enlace"><span style="background: white; color: #003300; mso-bidi-font-weight: bold; text-decoration: none; text-underline: none;">Föreningen Resandefolkets Riksorganisation</span></span></a>?
Och är inte judar överrepresenterade i förlagsbranschen och i vissa
läkarspecialiteter? Vad göra?</span><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Detta är </span><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">inte konstruerade problem. Svenska filminstitutet betalar ut
bortåt 200 miljoner kr per år i filmstöd och i slutet av december ifjol var det
en seriös diskussion i P1 om hur man skall kunna säkerställa att HBTQ:are får
sin berättigade del. Så skulle det bli
på alla områden. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Först krävs alltså grundliga sociologiska
studier för att avgöra hur många som tillhör de identitetsgrupper riksdagen godkänner.
Deras andelar av befolkningen avgör sedan hur stora andelar av studieplatser
och tjänster deras medlemmar är berättigade till på områden med lagstadgad kvotering.
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Sedan måste vi ta fram klara principer
för hur identiteter fastställs för sökanden till sådana studieplatser och
tjänster. Och då gäller offentlighetsprincipen. Den som vill få positiv
särbehandling måste offentligt redovisa sin grupptillhörighet (sexuell
läggning, hudfärg osv). Vi får kanske stämpla in i passen vilken grupp man
tillhör? <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Många förbigångna genom kvotering kommer att
gå till tings. För så här speciella rättsfall krävs nog en särskild kvoteringsdomstol
med juridiska specialister, av samma skäl som vi har en migrationsdomstol. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Sverige kommer alltmer att präglas av en
indelning av medborgarna i identitetsgrupper som är i konflikt med
varandra. Registrering i olika former av
medborgarnas identiteter kommer att växa fram. Det är en stark svensk tradition att hålla
reda på medborgarna sedan 1686 år kyrkolag och Tabellverkets första folkräkning
1749 och vår polis är mycket duktig på att upprätta register. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Vill vi ha det samhället?<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Referenser<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Askestad, E, , <i>Utan grupp – ingen individ</i>, SvD, 25 juni 2014 <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Lindgren H, <i>Reaktionär politik i radikal förpackning</i>, SvD, 13 juni</span> <span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">2014</span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-2171426228273439712015-01-02T08:08:00.001-08:002015-01-02T08:08:47.422-08:00Matade med apokalypsen sedan dagis<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Läser
Isabell Ståhls utmärkta artikel i dagens SvD Kultur. Den heter ”Kriserna kommer
krypande från alla håll” och behandlar den intressanta frågan om människornas
stora längtan efter apokalypsen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">För några år
sedan, 16 oktober 2011, skrev Anne Swärd i samma tidning en artikel som hette ”Matade
med apokalypsen sedan dagis”. Där konstaterar hon: ”</span><strong><span style="background: white; font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 12pt; font-weight: normal; line-height: 115%;">Jag tillhör den generation</span></strong><span class="apple-converted-space"><span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span><span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">som
växte upp i ett svenskt 70- och 80-tal som var både skyddat och privilegierat,
men hade en barn- och ungdomslitteratur som inte väjde för någonting. Om man
hade apokalyptiska anlag kunde man lätt utvecklas till en fullfjädrad dystop
redan i tioårsåldern. Litteraturen för de unga dominerades av samhällsproblem,
och jag måste erkänna att jag självmant sökte mig fram till den. Jag var ett
sånt där barn som botaniserade själv bland bibliotekshyllorna och drogs till
socialrealismen och uppsjön av böcker relaterade till andra världskriget…<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">… </span></span><span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Fick vi
en överdos av maktlöshet och dåligt samvete redan som barn? En uppväxt möjligen
mer skyddad och privilegierad än generationen efter oss, och samtidigt denna
tidiga medvetenhet om världens största fasor. Gjorde det oss mer paralyserade
än fyllda med en känsla av att vara delaktiga och kunna påverka?</span>”<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Jag kan inte låta bli att tänka på min och mina jämnårigas
barndom. Vi som var födda 1936. Det blev krig runtom kring Sverige. Papporna
låg ute i beredskapen. Våra norska släktingar kom som flyktingar från Oslo 1941
och berättade om tyskarna. Det fanns finska krigsbarn i alla skolor. Vi kände
alla till svenska frivilliga som hade kommit hem från vinterkriget. Det var
total mörkläggning och därför kolsvart utomhus i Karlskoga efter solens
nedgång, dvs. från fyratiden på eftermiddagen, när vi gick hem från kindergarten på vintern. Mamma
och pappa hade mörkläggningsskydd över cykellamporna. Så måste man göra för att
de tyska bombplanen inte skulle hitta oss, visste vi.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Över Karlskoga hängde mängder med jättelika spärrballonger för
att hindra tyska attackplan att komma och skjuta sönder hela stan. Farbror Landin i
egnahemmet mittemot ledde vårt lokala civilförsvar och hade övningar i att ta på
och av gasmaskerna som fanns i skyddsrummet i hans källare. Man skulle också
kunna gå en viss sträcka med gasmask på. Vi fick noggranna instruktioner om hur
vi skulle göra vid flyglarm. Det stod beväpnade soldater på vakt dygnet runt vid
broarna nere vid Boforsfabrikerna. Det var ransonering på i stort sett allt. Vi
arbetarbarn samlade gräs och maskrosblad för att föda upp fruktansvärt söta
kaniner i kaninburar på tomterna. Sedan stod vi dödstysta och såg på när de
slaktades och blev kött för familjerna. När vi fyllde nio år fälldes de första
atombomberna. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Kort sagt, vi var inte rädda för att det skulle bli krig. Det
var krig överallt utom hemmavid och kriget kunde komma dit när som helst fick
vi veta. Vi var inte rädda för att det kunde bli kärnvapenkrig. Atombomber hade
redan fällts och dödat hundratusentals människor.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Nu undrar jag. Varför blev vi inte dystopiska,
traumatiserade, pessimistiska? Det var en lycklig barndom för de flesta av oss
och när det inte var det, berodde det på att pappor söp och slogs, att mammor
dog i tuberkulos och att mormor fick lunginflammation och dog. Ungefär 100 000
människor hade tuberkulos och hostade långsamt ihjäl sig. Omkring 10 000 dog
varje år. Tillstötte lunginflammation vid sjukdom, blev det begravning. Medellivslängden
var bara drygt 60 år. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Varför kunde vi sjuåriga barn 1943 leka dunk, sparka boll på
gärdet och skratta, när allt var så förfärligt. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Vad tror ni? Ibland tänker jag
att det kanske beror på att det finns människor som har tagit som livsuppgift
att ta ifrån barnen deras livsglädje. Se där min dystopi! <o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-47508860850842465322014-12-19T05:14:00.000-08:002014-12-19T05:14:36.620-08:00Betraktelse över en filmrecension.<br />
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 7.67999982833862px; orphans: auto; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
</div>
<div style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 12px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 7.67999982833862px; orphans: auto; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<form action="https://www.facebook.com/ajax/ufi/modify.php" class="live_764851313589225_316526391751760 commentable_item autoexpand_mode" data-ft="{"tn":"]"}" data-live="{"seq":"764851313589225_764856420255381"}" id="u_0_s" method="post" rel="async" style="margin: 0px; padding: 0px;">
<div class="_5pcp _5vsi" style="color: #9197a3; margin-top: 10px;">
</div>
</form>
</div>
<br />
<div class="_5pbx userContent" data-ft="{"tn":"K"}" style="-webkit-text-stroke-width: 0px; background-color: white; color: #141823; font-family: Helvetica, Arial, 'lucida grande', tahoma, verdana, arial, sans-serif; font-size: 14px; font-style: normal; font-variant: normal; font-weight: normal; letter-spacing: normal; line-height: 1.38; orphans: auto; overflow: hidden; text-align: left; text-indent: 0px; text-transform: none; white-space: normal; widows: auto; word-spacing: 0px;">
<div style="margin: 0px 0px 6px;">
Se upp! Detta blir långt. Jag läser en recension av den brittiska filmkomedin Pride i kulturdelen av dagens tidning. Den börjar ” Vad kan man mer önska sig den här julen än en riktigt bra, brittisk feelgoodfilm med hjärta, utmärkt soundtrack och ett kraftfullt socialistiskt budskap? ”Pride” utspelar sig under den årslånga gruvarbetarstrejk i Storbritannien 1984–85 som skulle komma att markera slutet för fackföreningarnas inflytande i brittisk politik. Ett nederlag som blev en symboliskt viktig triumf för Thatcher-regeringen.”</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Ja, vad väntar du av DN:s kulturvänster frågar du nu. Men detta är från SvD. Och det är inte det att jag chockeras av glädjetjut över ” ett kraftfullt socialistiskt budskap”. Flera av mina bästa vänner osv. Det som förundrar mig är att skribenten (Karoline Eriksson) säger det i förbigående, som en självklarhet, trots att hon skriver för ett folk som i fria val bara lägger 5-6 procent på det enda parti som har ett (föga kraftfullt) socialistiskt budskap, dvs. Vänsterpartiet.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Och slutet för fackföreningarnas inflytande i brittisk politik? Labours nuvarande partiledare, Ed Miliband, slog ut sin bror David år 2010 i kampen om partiledarposten med hjälp av just fackföreningarna.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Kampen 1984-85 stod mellan gruvarbetarnas ledare, den korrupte kommunisten Arthur Scargill, och Margaret Thatcher. Så här skrev jag i en blogg i april ifjol:<br />”… det är ganska egendomligt att svenska journalister och intellektuella ideligen säger att Margaret Thatcher krossade den engelska fackföreningsrörelsen, när hennes bortgång kommenteras. Det är sant att Arthur Scargill, ledare för gruvarbetarnas fackförbund National Union of Mineworkers (NUM), besegrades i en hård kamp under gruvstrejken 1984. Den mannen krossade först tillsammans med andra fackföreningar det brittiska Labourpartiet i de enorma strejkerna under ”the winter of discontent” 1978-1979. Tories under sin nya ledare Margaret Thatcher vann därmed valet 1979 och Tories behöll regeringsmakten ända till 1997.<br />Den brittiska fackföreningsrörelsen krossades inte under den epoken. Den finns och har sammanlagt över sju miljoner medlemmar. Europafacket totalt har ca sextio miljoner, vilket betyder att brittiska fackmedlemmar utgör ca 12 procent av de totala europeiska. Eftersom Storbritanniens folkmängd är ca 12 procent av EU:s, är det uppenbart att den brittiska fackföreningsrörelsen är av genomsnittlig storlek för Europa.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Och John Stephen Monks, som var ledare för TUC (Storbritanniens LO) 1993-2003, valdes sedan till ledare för Europafacket och satt där till 2011. Den brittiska fackföreningsrörelsen är uppenbarligen respekterad i hela den europeiska fackföreningsrörelsen och är inte någon sönderslagen och maktlös spillra.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Scargill var kommunist fram till början av 60-talet då han gick med i Labourpartiet. Han begärde personligen pengar från Moskva att smugglas ut via Polen för att finansiera sina verksamheter. Han skickade sin högste tjänsteman till Kadaffi för att få pengar till att bekämpa Thatcher under gruvstrejken 1984. Två av hans gruvarbetare dömdes för mord på en chaufför under den stora strejken, men han lyckades få till stånd resning och domen ändrad till dråp.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Scargill lät sig utnämnas till ordförande på livstid och lät NUM betala hyran för sin lägenhet i London, bortåt en halv miljon kr per år. Denna förmån skulle han ha till sin död och förmånen skulle sedan vara kvar för hans änka till hennes död. Han hade också stora ersättningar från NUM för sina lyxbilar. I rättegångar ifjol fråntogs han dessa förmåner.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Scargill lämnade Labourpartiet och bildade år 1996 ett nytt parti, Socialist Labour Party. Han har för detta parti ställt upp i val till underhuset, Wales nya parliament, Londons kommunalval och val till EU-parlamentet. Han har normalt fått 1-2 procent utom en gång i Newport East, då han fick 5,2 procent i underhusvalet. Han har alltså inte haft något stöd hos brittiska folket.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
Margaret Thatcher vann däremot alla val till underhuset som hon ställde upp i som partiledare, 1979, 1983 och 1987. När hon föll, var det inte det brittiska folket i val som fällde henne utan hennes egna regeringskolleger.</div>
<div style="margin: 6px 0px;">
… Scargill uttrycker numera öppet kommunistiska sympatier, säger att Marx, Lenin och Stalin hade rätt och fördömer polska Solidaritet för att den i praktiken störtade kommunismen.”</div>
<div style="display: inline; margin: 6px 0px 0px;">
Själv skall jag se filmen därför att den tydligen är en brittisk feelgoodfilm med ett kraftfullt budskap om stöd till hbtq-rörelsen. Det var allt. God Jul!</div>
</div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-91901165071279604312014-11-29T01:02:00.000-08:002014-11-29T01:02:27.094-08:00Bilden av bankens chefsekonom under bankkrisen<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-size: 14.0pt; line-height: 115%;">Om Hans Dalborgs memoarer <o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Hans Dalborg
blev koncernchef för Nordbanken i början av 1991, när banken hade drabbats
mycket hårt i den djupa bankkris som just hade brutit ut i Sverige och Finland.
Han ledde banken ut ur krisen med den äran, ledde de stora fusionerna med först
Gota och finska Merita och därefter med en norsk och en dansk bank som
tillsammans gav Norden en verklig storbank i internationell jämförelse. Han slutade sin karriär som styrelseordförande
för denna storbank Nordea. Nu har han kommit ut med sina memoarer om denna framgångsrika
period i hans liv.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Eftersom jag
var chefekonom när han kom till banken 1991 och fram till 1998 hade jag en hel
del kontakt med honom. Jag gillade honom och uppskattade hans kulturella
intressen och ambitioner. Han blev ju senare ordförande för Kungliga operan,
Uppsala universitet och Orphei drängar. Eftersom han fyllde femtio några
månader efter att han börjat på banken, gav vi på ekonomiska sekretariatet
honom en årsprenumeration på Moderna Tider under hänvisning till hans
intellektuella kapacitet. Han skriver också sina memoarer på elegant svenska
och kryddar med citat från mänsklighetens stora tänkare.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Huruvida
Hans Dalborg gillade mig, vet jag egentligen inte. Det var naturligtvis en pers
för honom när jag gick ut på DN Debatt i september 1992 och konstaterade att
kronförsvaret var orimligt kostsamt och antagligen skulle misslyckas. Men i
november föll kronan. Sett som en prognos var det korrekt och sett som ett råd
är nog alla nu ense om att det var ett gott råd. Kronfallet var en välsignelse
för Sveriges framtid. Hans Dalborg uttrycker varken pris eller kritik av
DN-artikeln, när han skildrar händelsen i sina memoarer utan konstaterar bara
att jag drabbades av mycket häftig kritik från många håll och blev persona non
grata i åtskilliga kretsar under en tid. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Varför tar
jag då upp Dalborgs memoarer? Jo, därför att när Dalborg skildrar läget i
svensk ekonomi och i banken i mitten av 1993, verkar han egendomligt kritisk mot
mina (och ekonomiska sekretariatets) prognoser. Han antyder att de som vanligt
var alldeles för optimistiska. Han säger på s. 77: ”Nils Lundgren var som
vanligt mest optimistisk av alla, så när Lars Heikensten på Handelsbanken
spådde en BNP-tillväxt på 1,2 procent, klippte Lundgren till med 2,4 procent.
Få trodde honom. Långt fler hoppades att han hade rätt.”<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Min enkla
kommentar är att tillväxten blev hela 4,1 procent. Jag var inte nog optimistisk
på den punkten.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">När det
gällde räntan (riksbankens marginalränta) skriver Dalborg: ”Den sista april (1993)
sänkte Riksbanken räntan från 9,50 procent till 9,25 procent och
framtidsspekulationerna bland ekonomerna, vår tids överstepräster, var
högtflygande. Djärvast var vår chefsekonom Nils Lundgren. Enligt hans
optimistiska evangelium skulle räntan sjunka till 6,5 procent redan den 1
oktober.” <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Här har
Dalborg litet mera rätt. Räntan föll snabbt, men ännu under oktober kom marginalräntan
bara ner till 7,75 procent och det dröjde till juni 1994, innan den kom ner
strax under sju procent (6,92 procent). Men ett övertygande räntefall blev det.
Och man kan nog hävda att med tanke på den förra penningpolitikens sammanbrott
och övergången till en ny penningpolitik med flytande krona, självständig
riksbank och inflationsmål, så var det en bra prognos i ett osäkert läge. Beslut
fattade på grundval av vår ränteprognos blev nog ganska riktiga i det
förvirrade läget.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Låt mig
avsluta denna min ”Apologia pro vita sua” med konstaterandet att när den
svenska bankkrisen var överstånden, fick jag ett brev från Hans Dalborg den 21
januari 1994 där han meddelade att han i samråd med bankstyrelsens ordförande
beslutat att tilldela mig en gratifikation för 1993. Där stod det att de hade speciellt
beaktat mina ”goda råd som lett till en framgångsrik finansstrategi för banken.”
Där hänvisas alltså mera till viktiga interna diskussioner om vägval o dyl än
till prognosarbetet, men jag vill ändå hävda att de nämnda prognoserna från
bankens ekonomiska sekretariat var riktigt bra i det osäkra läge som rådde och
sannolikt bättre än flera konkurrenters. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Praeterea
censeo att texten till ”Mera brännvin i glasen” borde ha varit med i dessa
memoarer.</span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-23737158116509651012014-11-28T13:42:00.001-08:002014-11-28T13:42:11.753-08:00Domedagar både efterfrågas och utbjuds ivrigt<div class="MsoNormal">
<span style="background-color: white; color: #252525; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Vi var tio personer som åt middag tillsammans
förra lördagen. Eftersom det var dagen före domsöndagen var det naturligt att
ta upp frågan hur det skulle gå när midnattstimman slog. Gästerna borde se sig
som inbjudna att stålsätta sig inför domsöndagen, ty vem vet. Kanske skulle domedagen
äntligen infalla nu. Så vad sa jag? Jag fann att mitt manus var för långt, så
jag sa bara hälften. Här är helheten.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Människans efterfrågan på domedagar är
ständigt hög och en ganska säker väg till berömmelse är att bli domedagsprofet.
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Krig har alltid förutspåtts liksom
sjukdomar som pest o kolera och det är alltid många som är beredda att tro den
som säger att eld och svavel kommer att regna ner över vår tids Sodom och
Gomorra. Och märk väl; sådana profetior är, har alltid varit och kommer att
förbli, riskfria. Människan lever i en värld, där krig, pandemier och naturkatastrofer
ständigt återkommer. Men hitintills har fatalt nog (fatalt för
domedagsprofeterna alltså), domedagen alltid uteblivit. Fruktansvärda lidanden
och många döda, men mänskligheten envisas med att överleva och komma tillbaka. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">I andra världskriget dödades kanske 60
miljoner civila och soldater, vilket blir bara sådär 2½ procent av de 2,3
miljarder människor som levde på jorden 1940. Spanska sjukan som härjade över
hela världen i två år efter första världskriget dödade ungefär dubbelt så stor
andel av mänskligheten, ca 5 procent, men någon domedag blev det inte. Av dem
som fick sjukdomen dog faktiskt bara ca 2½ procent. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Då var det långt mer
skrämmande med digerdöden, en pest som slog till i Europa i mitten av
1300-talet. Dödligheten för dem som drabbades låg ungefär som för ebola idag,
50-70 procent. Det verkar som om bortåt 90 miljoner dog i digerdöden av ca 450
miljoner människor, dvs en femtedel av världens befolkning. I Norge dog långt
mer än halva befolkningen. Men någon domedag blev det alltså inte. Tvärtom steg
sedan levnadsstandarden på grund av folkminskningen. Brist på arbetskraft drev
upp reallönerna och färre människor per hektar odlad mark sänkte
livsmedelspriserna. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Många domedagar har inställts<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Bara under mitt korta liv har domedagen
förutsagts med hänvisning till t ex kärnvapenkrig, kommunistiskt
maktövertagande, överbefolkning (50 miljarder människor), världssvält och hungermarscher,
europeisk skogsdöd och sinande råvarutillgångar m oljan i spetsen. Men så har
det inte gått. Det blev aldrig något kärnvapenkrig under det kalla kriget, där Mutually
Assured Destruction (MAD) tycktes garantera en domedag. Av kommunismen återstår
bara några patetiska rester som Kuba och Nordkorea. Ryssland och Kina har
infört en korrumperad och rå kapitalism och har bara behållit diktaturen från
det gamla systemet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Världens befolkning planar ut på ca 10
miljarder framåt mitten av århundradet. Befolkningsminskning pågår redan i
många länder som Italien, Ryssland och Japan. Kina lär komma att följa
efter. Fetma är på väg att bli en folksjukdom i stora delar av den fattiga
världen och råvaror och olja hittas litet överallt. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Men domedagsprofeterna förtvivlar icke<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Om fossila bränslen inte tar slut, så
leder förbränningen av dem i stället till klimatförändringar som innebär slutet för
människan här på jorden och då löser det sig den vägen. Och dessutom finns det hopp
om rejäla fågelinfluensor, pandemier som kan komma plötsligt. Både Holland och
Marocko ser lovande ut just nu.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Ebola, med 50-70% dödlighet som
Digerdöden, föreföll kunna bli något. Vi skulle vara uppe i hundratals nya fall
varje dag redan nu, men där tycks något ha gått snett. Antalet nya fall sjunker
nu, sjukhus har hunnit byggas och utbildad vårdpersonal med bra utrustning har
satts in.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Vi får sätta vårt hopp till snabb framväxt
av antibiotikaresistenta bakterier som återställer ordningen. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Därtill kommer
naturligtvis möjligheten att de stora krigen kommer tillbaka. Putin har börjat
erövra territorier runtomkring Ryssland. </span><span style="background: white; color: #545454; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Abchazien
och Sydossetien</span><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"> togs i praktiken
för några år sedan, Krim rök i våras, Transnistrien glider stadigt in i den ryska
sfären och de baltiska republikerna har fått påminnelser från Moskva om sin
dödlighet. Putin ställer upp för ryskspråkiga var de än bor och de bor litet
överallt. ”Heim ins Reich” som Hitler sa.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">USA vill inte längre vara världspolis och
vem skall då reda ut läget i Syrien och Afghanistan? Många länder har kärnvapen.
Stormakterna, Indien, Pakistan och Israel Kanske kan kärnvapenkatastrofen komma
tillbaka som nyckeln till domedagen.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Terrorism med hjälp av Islamiska staten
och gamla hederliga al-Qaida kan kanske också bli något även, om det är litet
svårt att måla upp en domedag den vägen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Men maten blir allt giftigare och invandrare
kryllar in i landet.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Det finns alltså fortfarande hopp om att hoppet är ute och
domedagen nära.<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<b><span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Så låt mig citera en känd biskops ord, Biskop Franzén; ord
som även närvarande ateister kan tänkas skriva under på:<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Så drick och var glad, på vår sorgliga
jord, man glädjer sig aldrig för ofta!<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #252525; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Skål och välkomna!<o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-47369387788315724732014-11-03T08:17:00.002-08:002014-11-03T08:17:56.654-08:00Det svänger om Sverige<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">I våras
funderade jag på att skriva en krönika om hur ett konsensussstyrt Sverige med
mycket smala åsiktskorridorer kan växla från en toppmodern syn till den
motsatta plötsligt toppmoderna synen. Jag hade en minnesbild av ett en
offentlig utredning på 70-talet som ville göra rent hus med föråldrade
föreställningar om att det skulle vara något fel med incest, pedofili och
dylikt och som menade att man måste ta lättare på det här med våldtäkt i vår
moderna tid. OK, jag överdriver, men åt det hållet. Nu sitter ju skon på andra
foten, tack och lov.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Jag gjorde
ett par förströdda sökningar och hittade inget utredningsbetänkande. Det blev
sommar och jag glömde bort projektet. Men idag råkar jag av en slump i en
sökning på något få upp en SvD- krönika av en ledande intellektuell, den alltid
lika intressante Thomas Gür. Gür utvecklade temat tre år tidigare och på ett mycket
elegantare och mera djuplodande än jag skulle ha gjort. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Jag
rekommenderar alla att läsa och begrunda den krönikan på: </span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><a href="http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/i-sverige-pendlar-vi-mellan-extremerna_5918941.svd">http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/i-sverige-pendlar-vi-mellan-extremerna_5918941.svd</a>
<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin-bottom: 9pt;">
<span style="font-size: 12.0pt;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; margin-bottom: 9pt;">
<span style="font-size: 12.0pt;">Ett litet smakprov ur den kanske? ”</span><span style="font-size: 12pt;">Denna hållning kulminerade i
sexualbrottsutredningen (SOU 1976:9), som föreslog att begreppet våldtäkt
skulle avskaffas utom för de grövsta fallen samt att offrets beteende skulle
beaktas vid påföljd, att incest mellan tonåriga barn och föräldrar skulle
avkriminaliseras, liksom allt sexuellt ofredande, utom av barn under tio år.
Utredningen skrev att ”sexuella övergrepp mot barn inte tycks ha någon speciell
skadlig effekt för barnens personlighetsutveckling” och om barnet initierat
förbindelsen, skulle detta vägas in, när det avkunnades dom för sexuellt
umgänge med barn.”<o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-47503966280591915792014-10-27T16:39:00.002-07:002014-10-27T16:39:23.051-07:00Demokratiskt ansvarsutkrävande är litet osvenskt, eller hur?<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">I torsdags
kom senaste numret av mitt liv- och husorgan, The Economist. </span><span lang="EN-US" style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">Huvudledarens
rubrik är ”The world´s biggest economic problem” och underrubriken är ”Deflation
in the euro zone is all too close and extremely dangerous.”</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">”And another
thing” som en krönika i The Spectator hette förr i tiden. Martin Wolf, Financial
Times finansexpert och en av världens förnämsta, mest kunniga och mest
omdömesgilla finansjournalister, har just kommit ut med en bok om den globala
finanskrisen. Den heter ”The Shifts and the Shocks, What We have Learned – and Still
Have to Learn – from the Financial Crisis”. Jag har anmält denna lysande analys
i det kommande numret av Axess. Missa inte det numret. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Wolf skriver
så här i inledningen till sitt kapitel om europrojektet: ”The euro has been a
disaster. No other word will do. A project intended to strengthen solidarity,
bring prosperity and weaken German econ</span><span lang="EN-US" style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;">omic
domination of Europe has achieved precisely the opposite: it has undermined
solidarity, destroyed prosperity and reinforced German domination, at least for
a while.” <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Innerst inne förstår nog alla
nu att det var vansinne att införa en gemensam valuta. Wolf sammanfattar problemet
med europrojektet. ”I den moderna världen är en valuta produkten av en stat och
ett statsskick”. En valuta måste komma efter att en sådan politisk konstruktion
är på plats, inte före. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Vilka
förstod då detta, när beslutet skulle tas? Ja, inte ledarna för de stora
etablerade partierna i Sverige och andra EU-länder. Så hur har då det
demokratiska ansvarsutkrävandet fungerat? Inte alls! Carl Bildt, Jan Björklund
och Göran Hägglund har fortsatt att leda sina partier och Stefan Löfven och
Margot Wallström har just fått regeringsmakten i Sverige. Och alla de ekonomer
som för drygt tio år sedan myndigt förklarade för svenska folket att det nu var
dags för Sverige att införa euron, har de ställts mot väggen av kunniga och
kritiska publicister och journalister? Naturligtvis inte! De intervjuas ivrigt och
underdånigt om sina synpunkter på nya internationella projekt.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Har någon (ja,
utom jag då) tänkt på att den demokratiska processen kanske inte fungerar om
alla, i övrigt vettiga, partier och alla svenska dagstidningar är för att
flytta all politisk makt till Bryssel och journalistkåren ställer politiker mot
väggen mest för obetalda TV-licenser och svart städhjälp. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Vår
nyutnämnda utrikesminister, Margot Wallström, </span><span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">höll ett berömt tal
2005 om vikten av att säga ja till Lissabonfördraget och därmed överlämna den
politiska makten till Bryssel. </span></span><span class="apple-converted-space"><span lang="EN-US" style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Arial;">Där sa hon: </span></span><span lang="EN-US" style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Arial;">"There are those
today who want to scrap the supra-national idea. They want the EU to go back to
the old purely intergovernmental way of doing things. I say those people should
come to Terezin and see where that old road leads."</span> <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Vi svenskar säger vanligen Theresienstadt
om det uppsamlingsläger som nazisterna använde för att samla ihop och vidarebefordra
intellektuella och deras barn till Auschwitz. Hon (och jag talar nu om landets nyutnämnda
utrikesminister) hävdade alltså att vi som gick emot Lissabonfördraget (som
flyttade makten från folkvalda i medlemsländerna till Bryssels anonyma institutioner)
i praktiken ställde oss bakom Förintelsen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Som sagt, inga journalister ställer
Sankta Margot mot väggen. Och inte heller de politiker, ekonomer och fackliga
ledare som ville få in Sverige i eurozonen. Det funkar inte riktigt bra det här
med demokratiskt ansvarsutkrävande. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="EN-US" style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Arial;">It really is time for a gin and tonic with a dash of Angostura, don´t you
think? I do anyway. So, Good night!<sup><o:p></o:p></sup></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span lang="EN-US" style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US; mso-bidi-font-family: Arial;"> </span><span lang="EN-US" style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-ansi-language: EN-US;"><o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-50895978354200545702014-10-18T06:24:00.000-07:002014-10-18T06:24:22.901-07:00Leve zigenarna!<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">Det är kris
i landet. Som om det inte var nog med Syrien, Ukraina och ebola. Nu har någon använt
ordet zigenare igen, trots uttryckligt förbud. Gällde visst varmkorv, tror
jag.</span><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Stefan
Löfven höll på att förlora valkampanjen för att han råkade använda ordet i
hastigheten. En snabb pudel räddade situationen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Det är
konstigt det här. I slutet av 1800-talet var det inte fint att vara arbetare.
Bonde, ämbetsman och officer var fint. Men arbetarrörelsen försökte inte hitta
på ett nytt uttryck utan adlade ordet arbetare, så att det blev fint. Efter
andra världskriget blev det så fint att konstnärer och författare började kalla
sig kulturarbetare. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Städerska
var inte heller fint, men trots Maja Ekelöfs ”Rapport från en skurhink” 1970
och trots den sista proletärstrejken i svensk historia, städerskestrejken
1974-1975, så blev städerska inte fint utan ersattes med ”lokalvårdare”.
Eftersom min mamma var städerska i åtskilliga år under 40-talet, kände jag mig
förolämpad å hennes vägnar och även mamma tyckte det var litet konstigt att
städerska inte skulle vara fint nog. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Och hur är
det då med ordet zigenare? Är det så förknippat med fördomar, hat och förakt
att det inte kan adlas? Knappast! Arbetarrörelsen gjorde rätt som adlade
”arbetare” och jag tycker att zigenarna i Sverige borde ha adlat namnet ”zigenare”.
Ordet zigenare är inte alls bara negativt laddat i svenska språket. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">Elemer
Szentirmays Mustalainen var ett mycket
populärt sångstycke för både sopraner och tenorer på 40-talet. Lyssnarna njöt drömskt
av orden ”När jag hör zigenarflickans skratt”. En annan mycket uppskattad
romantisk visa var ”</span><span style="background: white; color: #333333; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Tahoma;">Du schwarzer
Zigeuner”. Jag kan den inte längre utantill, men så här lyder den bästa biten.
Den som förstår tyska förstår hur det zigenska uppskattas i detta lyriska
stycke: <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #333333; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Tahoma;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #333333; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Tahoma;">”Du schwarzer Zigeuner, du kennst meinen
Schmerz</span><span style="color: #333333; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Tahoma;"><br />
<span style="background: white;">Und wenn deine Geige weint, weint auch mein
Herz.</span><br />
<span style="background: white;">Spiel' mir das süße Lied aus gold'ner Zeit</span><br />
<span style="background: white;">Spiel mir das alte Lied von Lieb und Leid</span><br />
<span style="background: white;">Du schwarzer Zigeuner, komm', spiel mir ins Ohr</span><br />
<span style="background: white;">Denn ich will vergessen ganz, was ich verlor”<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt;">Den
underbara zigenerskan Katarina Taikon publicerade 1963 sin bok ”Zigenerska”
uppmuntrad av Per Anders Fogelström. Två år senare grundade den kände och
stridbare socialläkaren och kommunisten John Takman en organisation som hette
Zigenarsamfundet och som gav ut Zigenarsamfundets tidskrift. Syftet var att höja
zigenarnas ställning i det svenska samhället.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">År 1968 gavs
pjäsen ”Zigenare” på Dramaten och under hela 70-talet publicerade sedan Katarina
Taikon minst tio böcker om zigenarflickan Katitzi. De tillhörde min dotters
käraste läsning och så var det runt om i Sverige. Idag måste det finnas
hundratusentals människor som har läst de böckerna och gripits av zigenarflickan
Katitzis liv. De böckerna är en omistlig del av svensk kultur.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Katarina
Taikons son Niki Langhammer var taxichaufför och pappa till flera barn som gick
i friskolan Castello i Nacka, där också mina två yngsta barn gick. Niki gjorde
stora insatser för skolan på sin fritid och var mycket uppskattad. När han blev
sjuk och tragiskt gick bort, döptes ett rum på skolan till ”Nikis rum” för att
uttrycka skolans tacksamhet. Det fanns inga fördomar mot zigenare där.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">När jag gick
latingymnasiet i Karlskoga på 50-talet, ingick Viktor Rydbergs Singoalla i
kurslitteraturen. Jag minns inte om uttrycket zigenare används i romanen, men
det stod klart att den vackra och gåtfulla Singoalla var zigenerska och vi,
inklusive läraren, talade om henne som sådan. Singoalla skildras som en
självständig och handlingskraftig kvinna som kastar kniv lika bra som riddar
Erland och som när de beslutar att bli man och hustru själv viger dem samman
och får Erland att lämna slottet och följa med zigenarna. Romanen Singoalla är
en viktig del av den klassiska svenska litteraturen skriven av en av våra stora
liberaler. Den handlar om en zigenerska.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Och låt mig
slutligen som gammal reservofficer påminna om att det var fullt av zigenare i
de värvade regementena i det svenskfinska riket under slutet av 1600-talet och
under 1700-talet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
</div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Zigenarna
finns i vår historia, i vår litteratur och i vårt folkliga medvetande. Jag
tycker vi borde ha hjälpts åt att adla ordet zigenare för att visa att vi har
ångrat oss. Och det är inte försent. Jag
utropar: Leve zigenarna – en del av det svenska folket!<o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-28331694424078464112014-10-16T06:16:00.003-07:002014-10-16T06:16:30.951-07:00Moralisk risk och moderna rovriddare<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt;">Uttrycket moralisk risk
(eng. moral hazard) användes redan i slutet av 1700-talet i den brittiska
försäkringsbranschen. Varför har det blivit ett modeord?</span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Moralisk risk innebär att någon
(en individ, ett företag eller någon annan institution) inte drabbas fullt ut
av de negativa följderna av sitt handlande. Den som har bilen helförsäkrad tar
större risker att skrapa emot vid fickparkering och att kollidera i trafiken än
den oförsäkrade. Det tas då större sådana risker än som är samhällsekonomiskt
motiverat. Man kan visserligen med hjälp av självrisk bära mer risk själv och
få lägre premier. Det ökar incitamentet att vara försiktig, men det samhällsekonomiska
problemet kvarstår, om än reducerat. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Det som har gjort moralisk
risk högaktuellt är finanskriserna. En grundläggande sanning är att man kan öka
avkastningen på kapital genom att ta större risk, men att de flesta av oss
präglas av riskaverison och är villiga att betala för att någon annan tar över
risk. Handel i risk är extremt viktig för ekonomins effektivitet, men systemet förutsätter
naturligtvis att den som tar riskerna faktiskt står för kostnaderna när de
faller ut. Om den som juridiskt är
risktagaren kan undgå kostnaderna, när riskerna faller ut, men tillgodogöra sig
den höga avkastningen när de inte faller ut, kommer risktagandet i ekonomin att
bli alldeles för högt; resultatet blir återkommande kriser och en orättvis inkomstfördelning.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Det råder nu berättigad indignation
över att finanssektorns företagsledningar och ägare räddas av skattebetalarna
från de ekonomiska följderna av de finanskriser som de ställer till med. Företagsledningar
får stora bonusar på grund av en hög lönsamhet under det gångna året, trots att
denna vunnits genom orimligt högt risktagande. När riskerna faller ut efter
några år, har de hunnit bli stenrika och kan ta med jämnmod att få sparken och ägna
sig åt golf, jakt och styrelseuppdrag. Ofta får de faktiskt behålla jobbet, ty
när alla finansföretag har ”drabbats” av finanskris, uppfattas ingen enstaka företagsledning
som ansvarig. Och aktieägarna kan ha fått hög avkastning under några år för att
sedan räddas av skattebetalarna därför att banken är systemviktig. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Även i andra delar av
näringslivet kan en företagsledning välja en högriskstrategi som under en
period ger hög avkastning och höga bonusar. När krisen kommer, medför den
arbetslöshet och kapitalförluster för andra, men ledningen tvingas inte betala
tillbaka sina bonusar. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Så vad göra? I första hand
bör naturligtvis aktieägarna inrätta bonussystem som inte ger incitament till högt
kortsiktigt risktagande som hotar deras kapital. En variant är att bonus för
ett år med hög lönsamhet utgörs av en option att fem år senare få köpa aktier i
företaget till ett pris under den marknadskurs som då gäller. Därmed stärks
incitamenten för företagsledning och andra nyckelfigurer i personalen att höja
företagets långsiktiga värde och undvika kortsiktigt risktagande.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Sådana system prövas
redan, men vi vet för litet om hur finansiella institutioner faktiskt fungerar
psykologiskt i perioder av häftig uppgång. Därtill kommer att företagsledarna
kanske kan ingå andra kontrakt i finansmarknaden som delvis neutraliserar
syftet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Kanske är det också så att
ägarna inte längre har kontrollen över företagen. Kanske har anställda
företagsledare usurperat makten i delar av näringslivet. En
återgång till riktig kapitalism där ägarna faktiskt utövar sin ägarmakt är nog
bättre för vanliga anställda och skattebetalare än ett system styrt av moderna
rovriddare.<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-54620979888600588542014-10-02T07:37:00.000-07:002014-10-02T07:37:01.525-07:00Utan euron marginalisers vi i EU<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Ack ja! Marginaliseringen
av länder som inte har gått med i eurozonen fortsätter. Se på Polen, som har
kvar sin zloty. Dess premiärminister Donald Tusk har nu förvisats till något
struntjobb som ordförande för Europeiska rådet och den föreslagna polska
kommissionären, <a href="http://www.elections2014.eu/sv/new-commission/portfolios-and-candidates/20140910CAD60722/El%C5%BCbieta-Bie%C5%84kowska" title="Till sidan"><span style="background: white; border: none windowtext 1.0pt; color: #13334d; mso-border-alt: none windowtext 0cm; padding: 0cm; text-decoration: none; text-underline: none;">Elżbieta Bieńkowska</span></a>, får ansvar för ett
helt perifert område benämnt den inre marknaden eller något sådant. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Sverige med
sin svenska krona får nöja sig med att hålla i denna europeiska handelsunions triviala
handelsförhandlingar med omvärlden, närmast nu USA. Var och en inser att hon och
därmed Sverige kommer att stå helt vid sidan av EU:s utveckling under de
kommande åren. Och den kommissionär som nominerats för det Storbritannien, som envist
och kaxigt har behållit pundet, Jonathan Hill, tvingas ägna sig åt sådant som f</span><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">inansiell stabilitet, finansiella tjänster och
kapitalmarknadsunionen</span>. Detta är ju områden, som nu när eurokrisen är
övervunnen, är politiskt helt ointressanta. <o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Man kan notera vilka centrala uppgifter
som har givits till kommissionärer från euroländer. Belgiens Marianne Thyssen
har fått Sysselsättning, socialpolitik, kompetens och rörlighet på
arbetsmarknaden</span>, Tysklands Oettinger tar hand om den digitala ekonomin
och Österrikes Johannes Hahn anförtros grannskapspolitik och utvidgning med
Serbien.<o:p></o:p></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Allt detta är varningstecken som pekar på
att vi måste tänka om och gå med i euron illa kvickt. Annars kommer svenska kommissionärer
även i framtiden att vara hänvisade till att sköta handelsförhandlingar med USA
och sådan småpotatis. Se på eurolandet Nederländerna som nu kopplar greppet om ”Bättre
lagstiftning, kontakter mellan institutionerna, rättsstatsprincipen och stadgan
om de grundläggande rättigheterna.”</span><span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-family: "Arial","sans-serif"; font-size: 9.0pt; line-height: 115%;"> </span><o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Tills vidare får vi trösta oss med att vi i alla fall inte är lika marginaliserade
som vårt broderland Norge, som inte ens är med i EU. Därför har landets förre
statsminister, Jens Stoltenberg, inte ens fått ett ekonomiskt hyggligt påhugg i
revisionsrätten i Luxemburg. Han tvingas acceptera en undanskymd position i
något militärt samarbete helt utanför EU, ett samarbete som nu efter kalla
krigets slut knappast kan förväntas erbjuda någon central politisk plattform.<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Men vår nya utrikesminister, Margot Wallström, är säkert en politiker som
inser att Sverige måste med i eurozonen innan det är försent.<o:p></o:p></span></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;"><br /></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; color: #282828; font-size: 12.0pt; line-height: 115%; mso-bidi-font-family: Arial;">Och på förekommen anledning. Detta inlägg är ironiskt menat.<o:p></o:p></span></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-83379710654628131032014-09-07T13:30:00.000-07:002014-09-07T13:30:47.969-07:00Hur sjutton skall jag rösta i riksdagsvalet?<div class="MsoNormal">
<b><span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Hur sjutton skall jag rösta i riksdagsvalet?
<o:p></o:p></span></b></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Nästa alla jag känner,
ställer sig den frågan, utom de som är partipolitiskt engagerade förstås. Det
gjorde jag också i våras, men kom då också på svaret. Så nu tänkte jag tala om
vad jag kom till och varför. Inte för att jag tror att detta kommer att skaka
om i valrörelsen. Jag är inte politiker, trots fem års värnplikt i
EU-parlamentet och jag har aldrig varit makthavare i någon mening. Jag är bara en ropande röst i öknen. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Men jag är hyfsat utbildad
i nationalekonomi, jag har ägnat mig åt studier av ekonomisk politik och
internationell integration och jag har deltagit i den ekonomiska debatten med
liv och lust i över 50 år. Som bruksarbetarson från Karlskoga har jag varit
socialdemokrat under större delen av mitt liv, men har lämnat S och röstat borgerligt
i de två senaste riksdagsvalen. Så kanske en och annan ändå kan vara
intresserad av hur jag kom till mitt beslut att nästa söndag rösta på Centerpartiet.
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Ja, du läste rätt.
Centerpartiet! <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Om jag trodde att Stefan
Löfven och Magdalena Andersson (tillsammans med Carin Jämtin och Mikael
Damberg) skulle kunna genomföra den politik som de själva innerst inne tror på,
skulle jag faktiskt kunna rösta på S. Men så är det inte. De har inte tillräckligt
stöd ens inom det egna partiet. S går därför till val med ett program som
innebär mer bidrag och färre riktiga jobb i en tid då den teknologiska
utvecklingen hotar att öka arbetslösheten dramatiskt. S står för mer av ”Kräv
din rätt” och mindre av ”Gör din plikt”, när en återgång till arbetarrörelsens
grundsyn på den punkten är absolut nödvändig. Och S visar just inget nytänkande
om utbildning, vård och omsorg, där det ideologiska klimatet i framtidens
samhälle avgörs.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Och än värre! Löfven
kommer att tvingas regera med stöd av MP, V och i värsta fall också FI under en
period då energifrågorna, försvars- och säkerhetspolitiken, eurokrisen,
klimatpolitiken, äldreomsorgen och den långsiktiga ekonomiska tillväxten kommer
att stå i centrum. I värsta fall blir det en politisk katastrof, i bästa fall
nyval eller samarbete över blockgränsen. Så det blir till att rösta borgerligt
en gång till!<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Varför då på
Centerpartiet? Ja, för det första är C det enda borgerliga parti som
uttryckligen säger nej till att Sverige skall övergå till euron. FP vill slå
till snarast, KD säger i Alf Svenssons anda kritiklöst ja till alla EU-påhitt
och M svarar svävande att frågan inte är aktuell just nu. Men euron är som
synes extremt farlig för sysselsättning, ekonomiskt välstånd och politisk
stabilitet. Det är inget projekt som vi kan överlåta till politiker som
kombinerar en svag förankring i svenska folkets samhällssyn med en het vilja
att vara med i maktspelet i Bryssel.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">För det andra är C det
parti som tydligast och mest medvetet hävdar att det är entreprenörskapet som är
grunden för långsiktigt välstånd, individuell frihet och därmed resurser för
att finansiera framtidens offentliga sektor. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">För det tredje är det
dessvärre sannolikt att alliansen inte blir större än det rödgröna blocket och
då kommer blocköverskridande samarbete att krävas. Och C är det naturliga
borgerliga samarbetspartiet på riksdagsnivå för de socialdemokratiska väljarna .
M är otänkbart och FP vill in i NATO nu, vill införa euron nu och stöder entusiastiskt
all överföring av den politiska makten från Sverige till Bryssel. Även om det
finns många socialdemokratiska politiker som håller med om detta, är de
socialdemokratiska väljarna helt klart emot en sådan politik och känner ett
direkt främlingskap inför FP. Och KD är också främmande för socialdemokrater inte
bara på grund av sin EU-politik utan också på grund av allmän värdekonservatism.
<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span class="apple-converted-space"><span style="background: white; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11.5pt;">För tio
månader sedan (DN Debatt, 2013 11 08) deklarerade Stefan Löfven och Carin
Jämtin att S i samarbete med C hade ”</span></span><span style="background: white; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11.5pt;">räddat
Sverige ur 90-talskrisen och genomfört reformer för tillväxt, rättvisa och grön
omställning under 2000-talet”. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="background: white; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 11.5pt;">Om Stefan Löfven är beroende av Centerns stöd,
måste han visa stor respekt för Centerns strävan att skapa goda villkor för entreprenörer
och småföretag. Det vill han nog också själv, men han står starkare i
förhandlingar med sin egen partivänster och med MP, V och FI. Vi som vill ha en
liberal ekonomi där det lönar sig att arbeta och där det finns valfrihet i välfärden
har därför anledning</span><span style="font-size: 12.0pt;"> att se till att Centern
står stark efter valet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Därför röstar jag på
Centerpartiet på söndag!<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com2tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-53258971626287309502014-05-27T05:43:00.000-07:002014-05-27T05:43:59.444-07:00EU-valet visar inte att medborgarna lockas av fascismen<div class="MsoNormal">
Nu vrider det politiska etablissemanget i hela EU
sina händer i ångest över att högerextremistiska och högerpopulistiska partier
går fram i stora delar av Europa. Folket har återigen fel är undermeningen. Vad
göra? Den politiska makteliten låter nu slagorden hagla över sina svekfulla
väljare. Missnöjespartier, högerextremister, vänsterextremister, populister!</div>
<div class="MsoNormal">
Men det är ju det politiska etablissemanget som har ställt
till det. Ty vad har egentligen hänt? Tror någon att folk har suttit och
resonerat vid köksborden runt om i EU under de senaste åren och kommit till att
lite fascism eller högerpopulism nog skulle sitta fint nu? Dags för lite
omväxling?</div>
<div class="MsoNormal">
Självklart inte. Det är en växande opposition mot EU:s politiska
och ekonomiska utveckling som ligger bakom. Somliga har drabbats hårt
ekonomiskt av det katastrofala europrojektet, andra är alltmer ursinniga över
att den politiska makten obönhörligt glider över från det egna landet till
Bryssel och urholkar det demokratiska självstyre, som vi är uppväxta med. De
vill inte centralstyras av anonyma institutioner i Bryssel med dess 50 000 tjänstemän
och 15 000 lobbyister. </div>
<div class="MsoNormal">
När alla dessa medborgare skall utnyttja sin rösträtt för
att uttrycka sitt missnöje med EU:s utveckling, finns det inga ”vanliga”
partier med en EU-kritisk hållning att rösta på. Och nu är stora väljargrupper
i många EU-länder tillräckligt upprörda för att då rösta på partier som inte
tillhör det politiska etablissemanget. Det går inte alls någon mäktig våg av
fascism, nazism eller främlingsfientlighet fram över Europa, men det går fram en
mäktig våg av missnöje med vad den politiska eliten håller på att göra med
EU-projektet. </div>
<div class="MsoNormal">
Tidigare halvfascistiska eller åtminstone främlingsfientliga
partier i Nordvästeuropa, typ Front national och Dansk folkeparti, ser detta
och framställer sig nu som i huvudsak EU-kritiska partier som kan vinna
stöd bland vanliga hyggliga, demokratiskt sinnade medborgare. Gert Wilders i
Holland tappade katastrofalt mycket stöd när han strax före valet gav uttryck
för främlingsfientlighet och rasism. Holländarna är antirasister med starka
demokratiska och liberala traditioner. </div>
<br />
<div class="MsoNormal">
Det som krävs nu är att vi får fram nya partier i EU, till
vänster och höger om mitten, som intar en genomtänkt EU-kritisk hållning och
därmed erbjuder en demokratisk väg för folkviljan i EU-frågan. Det politiska etablissemanget
står i vägen för en demokratisk utveckling av EU. </div>
<div class="MsoNormal">
Ja, det var väl allt för den här gången.</div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-23493074544589965252014-05-22T14:52:00.001-07:002014-05-22T14:52:26.028-07:00EU-eliten ljuger för oss<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Sveriges politiska etablissemang ljuger för
medborgarna. Jag talar då om socialdemokraterna och fyra borgerliga partier.
Dessa förde oss in i EU 1995, alla utom C försökte få in oss i eurozonen 2003
och alla godkände 2009 Lissabonfördraget, grunden för ett Europas förenta
stater, centralstyrt från Bryssel. Svenska folket röstade ja med hårfin
marginal till EU-medlemskap, röstade nej med sjudundrande marginal till euron
och blev för säkerhets skull aldrig tillfrågat om Lissabonfördraget.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Den politiska makteliten har alltså, i Sverige
liksom i andra EU-länder, strävat i årtionden för att flytta den politiska
makten till EU. Vi förs i det fördolda in i ett system som förändrar
förutsättningarna för industrin, finanssektorn och privat och offentlig
tjänstesektor. Även centrala delar av det civila samhället styrs redan från
Bryssel. <i>"Inte heller svenskarnas
rätt att jaga kommer att förändras vid ett medlemskap” </i>stod det<i> </i>i Utrikesdepartementets
informationsskrift ”EU- avtalet 1994”. Alla vet hur det blev. </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Och resultatet av
det nu pågående räddningsarbetet efter eurokrisen med förslag om Tobinskatt,
övervakning och uppdelning av banker, nya stödfonder osv. förändrar
förutsättningarna även för den svenska finanssektorn. Hur vet vi inte och de
krafter som är igång inom EU:s maktelit kan hamna var som helst. Redan nu styrs
bortåt 2/3 av vår lagstiftning från Bryssel, inte av Sveriges riksdag och denna
utveckling stöds av vår politiska elit. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">I den pågående EU-valkampanjen säger dock fyra av de
fem partierna något helt annat. De trampar ner varandra i sin iver att visa att
de minsann är EU-kritiska. Varför gör de så? <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Lätt att förstå. Väljarna har fått nog av EU:s
ekonomiska kriser, byråkrati, maktlystnad och korruption. Opinionsmätningar
visar att folkmajoriteten är EU-kritisk runtom i Europa. Alltfler tvivlar på
att EU-medlemskapet är bra för deras land och i Sverige vill bara någon tiondel
införa euron. Vår politiska elit säger dock svävande att eurofrågan inte är
aktuell i svensk politik och vägrar att tala om vad de tänker göra. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">EU-kritiska och ofta demokratiskt tvivelaktiga
partier till höger och vänster går kraftigt framåt i opinionsmätningarna inför
valet och etablissemangets politiker, ledarskribenter och kommentatorer vrider
sina händer i ångest. Men detta beror inte på att europeiska väljare lockas av
vänster- och högerextremistiska värderingar utan på att det normalt inte finns
EU-kritiska partier som står för rättsstat, demokrati och mänskliga
rättigheter. Det är etablissemangets fel att dessa tvivelaktiga och ofta
skrämmande partier får växande stöd. Det nazistiska Gyllne gryning i Grekland
har fått chansen på grund av det illa genomtänkta europrojektets följder för
det grekiska folket, inte på grund av allmänt växande nazisympatier i
landet. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Innebär detta att folkets växande motstånd mot den
förda EU-politiken håller på att få demokratiskt genomslag? Kommer
stormaktsdrömmarna och centralstyrningen att uppges? Drivs EU tillbaka till det
vi en gång röstade för, en union av självständiga stater som upprätthåller
frihandel och låter medborgarna studera, bosätta sig och arbeta var de vill
inom EU? <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Svaret är nej. Etablissemangspartierna behåller
makten och fortsätter som förut. Det svenska etablissemangets företrädare i
EU-parlamentet har under de gångna fem åren konsekvent röstat för att flytta
makten från svenska folket till Bryssel och bör ställas till svars för detta i
valet.</span><span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">En grundlig genomgång finns i ”Om hur svenska
EU-parlamentariker röstat för ökad EU-makt” (OEIC, Junilistan). </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Slutsatserna är
entydiga. Socialdemokraterna har röstat ja till att öka EU:s budget och införa
EU-skatt, avstått från att rösta eller uteblivit när det skulle ha sett för
illa ut. Slutkommentaren i rapporten är att de socialdemokratiska ledamöterna
vill följa gruppdisciplinen i Bryssel och samtidigt balansera mot en EU-kritisk
hemmaopinion. ”Lösningen blir att säga en sak i Bryssel och en annan sak i
Sverige.” Det ser vi just nu. Ska vi lita på socialdemokraterna?</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Times New Roman","serif"; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">KD är ett grovt fall av vilseledande propaganda. Alf
Svensson sitter i EU-parlamentet som hänförd anhängare av en EU-stat och har
konsekvent röstat för ökade EU-utgifter, militära satsningar osv. Men hans
efterträdare som partiledare, Göran Hägglund, och KD:s jageneral i kampanjen
för euron 2003, gick ut med en artikel i DN den 5 maj där han var EU-kritisk
och säger att EU ska: ”… <span style="background: white;">hålla sig
borta från sådant som medlemsländerna eller enskilda medborgare bestämmer bäst
om själva.” Ska vi lita på KD?<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Centerpartiet sa nej
till euron 2003 och har myntat uttrycket ”ett smalare men vassare EU”, men
företräds i EU-parlamentet av Kent Johansson som sitter i den mest EU-kramande
gruppen, den gröna. Han har bl a röstat för ökad EU-budget, fler tjänstemän och fler
assistenter åt EU-parlamentariker, nej till förslag om att EU inte ska ha
beskattningsrätt och han har lagt ner sin röst i frågan om EU ska lägga sig i
frågor om subventionerat boende. Ska vi lita på Centern?<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Moderaterna sitter i
den konservativa kristdemokratiska EPP-gruppen som genom sin storlek och
inriktning är det politiska fundamentet för EU:s utveckling mot ett Europas
förenta stater. Där har de röstat ja till att sätta in mer pengar i EU och nej
till sparkrav. De har i praktiken stött att EU skall få beskattningsrätt och
mycket annat. Ska vi lita på Moderaterna?<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-family: 'Times New Roman', serif; font-size: 12pt; line-height: 115%;">Folkpartiet säger
ärligt att det är dags att avskaffa Sverige som självständig stat och skapa ett
Europas förenta stater. Därför röstar dess ledamöter ja till EU-beskattning,
mer pengar till EU-budgeten, mer pengar till EU:s militära utveckling osv.
Listan är lång. Folkpartiet kan vi lita på i denna mening, men även detta parti
försöker nu tona ner sin EU-vänlighet, eftersom den saknar stöd hos svenska
folket. Det är mera djurrätt och mindre gemensam EU-armé i deras valkampanj.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="background: white; font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Slutsatsen är att det svenska politiska etablissemangets fem partier
alla vill skapa ett centralstyrt Europas förenta stater där Sverige blir en
delstat med 2 procent av väljarna. Fyra av dem förnekar det och det är svårt
att avgöra om det skall kallas vilseledande, populistiskt eller lögnaktigt.
Sanningen är att företrädarna för alla fem partierna under de gångna fem åren i
EU-parlamentet har röstat för en sådan utveckling. I demokratiska val skall man utkräva ansvar för den förda politiken,
inte kritiklöst lita på nya löften om att det nu skall bli annorlunda. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-20019777593762006082014-05-21T08:00:00.001-07:002014-05-21T08:00:31.526-07:00Makten över jakten (skriven med Eva Nisser)<div class="MsoNormal">
<i><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">"Inte heller
svenskarnas rätt att jaga kommer att förändras vid ett medlemskap. </span></i><span style="font-family: Calibri, sans-serif;">Så står det i
Utrikesdepartementets informationsskrift ”EU- avtalet 1994”. Hur blev det?</span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Vi folkomröstade 1994 om inträde
i EU. Jasidan vann med ett nödrop efter att Ingvar Carlsson och Carl Bildt
tillsammans i TV-rutan lovat oss att få allt bra och slippa allt dåligt. Jakten,
kronan och kanelbullen var inte hotade.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Kronan räddades temporärt av
svenska folkets uppror mot överheten i folkomröstningen 2003 och kanelbullen
får ätas i Sverige tack vare ett nådigt undantag från Bryssel. Men makten över
jakten ligger inte längre hos svenska folket. Den utövas i Bryssel.</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">EU- kommissionen har ofta
kritiserat Sverige för att inte följa det direktiv som ger EU makten över
jakten och EG-domstolen har i flera domar tillämpat det orimligt restriktivt.
Att detta direktiv gäller från Gibraltar till Karesuando är groteskt, eftersom
arternas förekomst är så olika mellan länderna. Arter som är sällsynta i EU som
helhet kan vara vanliga i Sverige och omvänt. Och om säljakten i Norden bedöms
utifrån 1980-talets klubbande av kutar i Kanada, blir besluten orimliga för såväl
fiskare som sälar och allmänhet.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Även </span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">EU:s fågeldirektiv
leder till underliga effekter i Sverige. Flera fågelarter som är listade som
sällsynta i fågeldirektivet är vanliga i Sverige eller i vart fall inte hotade.
</span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Enligt detta direktiv får
skyddsjakt tillåtas för <i>”att förhindra
allvarlig skada på gröda, boskap, skog, fisk och vatten”. </i>Skarvarna åstadkommer allvarlig skada
för lokala fiskare i Sverige och råkorna skränar och smutsar ned i Uppsala, men
besluten får inte tas av svenska förtroendevalda. De tas i Bryssel av
högbetalda tjänstemän med ringa insikter i dessa lokala frågor. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Svenska länsstyrelser har ofta en
helt annan uppfattning än EU- kommissionen om när skyddsjakt ska tillåtas och rimligtvis
har de bättre kunskap om det lokala artbeståndet och hur det kan upprätthållas.
I enlighet med närhetsprincipen (subsidiaritetsprincipen) borde därför makten
över jakten ligga på nationell nivå. Principen innebär ju att beslut ska fattas
på EU-nivå bara om det klart kan visas att frågan berör alla eller åtminstone
flertalet EU-länder.</span><b><u><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-hansi-theme-font: minor-latin;"><o:p></o:p></span></u></b></div>
<h2>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-bidi-font-weight: bold; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Rovdjur kan ses som ett
värdefullt inslag i Sveriges natur, men EU:s regler bortser fullständigt från
verkligheten på den svenska landsbygden. </span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-weight: bold; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Det finns skäl för
internationellt samarbete kring vargfrågorna, eftersom vargen inte bryr sig om
riksgränser. Men EU har inte med detta att göra. Vargstammarna här är en fråga för
Norge, Sverige och Finland, länder som har likartad syn på rovdjursfrågor, har
kompetens på området och är vana att samarbeta. <o:p></o:p></span></h2>
<h2>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-weight: bold; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Ä</span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-bidi-font-weight: bold; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">gare av tamdjur har nu ytterst begränsade möjligheter att skydda dem mot
angripande rovdjur och straffet kan bli hårdare för den som vill skydda sina
tamdjur mot varg än för den som utövar våld mot människor. Även den som vill ge plats för rovdjur i den
svenska naturen, måste inse att rovdjuren inte får tränga bort folk från deras
hem eller tvinga dem att ge upp tamdjursuppfödning. Vi måste helt enkelt ha en
lagstiftning som tillåter skyddsjakt i sådan omfattning och på sådana villkor
att båda dessa mål kan uppfyllas. <o:p></o:p></span></h2>
<h2>
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 12.0pt; font-weight: normal; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-bidi-font-weight: bold; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">En viktig aspekt är också
att våra rovdjursarter inte är globalt utrotningshotade. Hur många djur som ska
finnas i olika länder är därför något som Bryssel inte ska lägga sig i.<o:p></o:p></span></h2>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-bidi-font-style: italic; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Nu randas en ny tid i EU-politiken. Det är inte
bara Junilistan i Sverige som vill återföra politisk makt från Bryssel. Både
Nederländernas och Storbritanniens regeringar kräver nu detta och de tyska kristdemokraterna
börjar hålla med. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; mso-ascii-theme-font: minor-latin; mso-bidi-font-family: Arial; mso-bidi-font-style: italic; mso-hansi-theme-font: minor-latin;">Subsidiaritetsprincipen ska tillämpas i jaktfrågor
och samarbete mellan mindre grupper av länder, s k flexibel integration, ska
vara tillåtet. Vi i Junilistan kommer att fortsätta att driva den linjen tills
de etablerade partierna börjar förstå hur svenska folket tänker och hur en
demokratiskt förankrad EU-politik därför måste utformas.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-78668171478633849992014-05-20T02:00:00.003-07:002014-05-20T02:00:55.855-07:00En riktig skandal: Svenska socialdemokrater ställer upp för Martin Schulz<div class="MsoNormal">
Den 6 februari i år, när EU:s långtidsbudget skulle
fastställas i parlamentet, gick talmannen Martin Schulz ut och pläderade för
att omröstningen skulle göras hemlig. Han konstaterade att många parlamentariker
inte vågade stödja höjda EU-utgifter av rädsla för att då inte bli omvalda.
Detta var säkert en riktig politisk bedömning. Men när talmannen i ett
parlament föreslår att man skall hemlighålla för väljarna hur deras valda ombud
röstar är det en skandal utan like. Det tillhör demokratins grundvalar att
medborgarna skall kunna utkräva ansvar av sina valda politiker. Har de gjort det
de lovade, har de följt gällande lagar och förordningar, har de visat rimlig
kompetens.</div>
<div class="MsoNormal">
Ett absolut krav är då att medborgarna vet hur deras valda
ombud har tagit ställning, hur de har röstat i parlamentet. Annars kan de ju
inte utkräva ansvar. Det borde bli krigsrubriker i kvalitetstidningarna och självklart
måste talmannen avgå. Därefter har det visat sig att Schulz har utnämnt sina
egna medarbetare till höga (och välbetalda) jobb som tjänstemän i
EU-parlamentet och han anklagas också för att använda resurser han får som
talman för sin egen valkampanj.</div>
<div class="MsoNormal">
Om några dagar är det val till EU-parlamentet. EU:s demokratiska underskott har kritiserats
och debatterats i årtionden och då och då görs något som symboliskt. Den här
gången är det tänkt att de nyvalda EU-parlamentarikerna skall nominera
kandidater till ny kommissionsordförande, vilket med (mycket) god vilja kan ses
som att välja statsminister. Det hela är dock i huvudsak ett låtsasspel. </div>
<div class="MsoNormal">
Den socialdemokratiska gruppen har då utsett den ovannämnde talmannen
i parlamentet, tysken Martin Schulz. De svenska socialdemokraterna stöder detta,
medan det brittiska labourpartiet har visat anständighet och vägrat. </div>
<div class="MsoNormal">
Den kristdemokratiskt konservativa gruppen, där moderaterna
och den svenske kristdemokraten sitter, har nominerat luxemburgaren Jean-Claude
Juncker. Göran Färm, som har lett de svenska socialdemokraterna i
EU-parlamentet under den gångna mandatperioden, skrev så här den 3 mars:</div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 12.75pt; margin-bottom: 3.75pt;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt;">”Juncker är mest känd för sitt eviga
rökande och whiskydrickande, men också för sin förmåga att trots detta
framträda piggt och klart. Någon karismatisk politiker som går hem hos folk är
han dock knappast.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal" style="background: white; line-height: 12.75pt; margin-bottom: 3.75pt;">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt;">Annat är det med den näst största partigruppen,
socialdemokraterna, som enligt opinionsmätningarna kan bli störst efter valet
25 maj.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;">S-kandidat är
EU-parlamentets talman tyske Martin Schulz, som är allt det Juncker inte är: En
karismatisk kampanjpolitiker, stark ledarkraft, icke-rökare och närmast
nykterist.”<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;"><br /></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;">År 1940 stod också två
europeiska ledare mot varandra. En fetlagd typ som drack och rökte feta
cigarrer stod mot en karismatisk vegetarian som var närmast nykterist. </span><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;">Menar Göran
Färm på fullt allvar att sådan information ad hominem bör påverka vårt politiska
ställningstagande? </span><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;"> </span><span style="font-family: Verdana, sans-serif; font-size: 10pt; line-height: 115%;"> </span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-35118753908155146062014-02-06T01:58:00.002-08:002014-02-06T01:58:09.010-08:00Mot välfärdsstatens undergång?<div class="MsoNormal">
<span style="color: #1f497d; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11.0pt;">I dagens DN tar ledarskribenten Carl Johan von Seth upp den ena
av två böcker som driver tesen att vi
går mot en enorm ökning av ojämlikheten i inkomst- och förmögenhetsfördelning
inom de rika marknadsekonomierna. Den bok det handlar om här är Thomas Pikettys
”Capital in the Twentyfirst Century”. Kolla på </span><a href="http://www.dn.se/ledare/signerat/inkomstklyftor-politik-for-miljardarer/">http://www.dn.se/ledare/signerat/inkomstklyftor-politik-for-miljardarer/</a>.
<span lang="EN-US">Den andra boken är Tyler
Cowens “</span><span lang="EN-US" style="color: #333333; font-family: "Arial","sans-serif"; font-size: 10.5pt; mso-ansi-language: EN-US;">Average Is Over: Powering America Beyond
the Age of the Great Stagnation”. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
<span lang="EN-US" style="color: #333333; font-family: "Arial","sans-serif"; font-size: 10.5pt; mso-ansi-language: EN-US;">Grundtanken I den senare boken beskrivs
t ex så här: </span><span lang="EN-US" style="color: #333333; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11.0pt; mso-ansi-language: EN-US;">“<span style="background: white;">The
widening gap between rich and poor means dealing with one big, uncomfortable
truth: If you’re not at the top, you’re at the bottom. The global labor market
is changing radically thanks to growth at the high end—and the low. About three
quarters of the jobs created in the United States since the great recession pay
only a bit more than minimum wage. Still, the United States has more
millionaires and billionaires than any country ever, and we continue to mint
them.”<o:p></o:p></span></span></div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<span style="background: white; color: #333333; font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11.0pt; mso-ansi-language: SV; mso-bidi-font-family: "Times New Roman"; mso-bidi-language: AR-SA; mso-fareast-font-family: Calibri; mso-fareast-language: SV; mso-fareast-theme-font: minor-latin;">Tyler Cowen är en uppslagsrik och vildsint ekonom som
kan vara ute och cykla. Piketty är dessvärre mera av en noggrann och
insiktsfull tungviktare. Men vi får hoppas att de har fel båda två, ty annars!</span>Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-5317181948534334862014-01-09T10:14:00.001-08:002014-01-09T10:14:09.370-08:00Jultankar om socialismen<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">Under jullovet
tänker man ofta utanför den dagsaktuella politiska debatten och inser något
nytt. I år insåg jag att det är obegripligt att det fortfarande finns
socialister i världen. Vi har ju testat socialism i många hyfsat välkontrollerade
experiment i snart hundra år. </span><span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;"> </span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Sovjetledningen
kunde från 1922 tillämpa socialistisk planhushållning i ett land som vadade i
naturtillgångar. Och visst blev det ekonomisk tillväxt fram till 1939, men
också massvält med miljoner dödsoffer i landets kornbod Ukraina. Efter 1945
fick sovjetsystemet ytterligare drygt fyrtio år på sig att återhämta sig från
världskrigets förstörelse och åstadkomma långsiktig tillväxt. Och visst var krigets effekter förödande, men
de var lika stora i Västtyskland som med marknadsekonomi återhämtade sig redan
under 50-talet (det tyska undret) och snabbt blev ett av världens rikaste
länder. Sovjetunionen förblev fattigt.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">I slutet av
fyrtiotalet fick vi ännu ett test. Järnridån sänktes ner och delade Europa i
ett västligt marknadsekonomiskt system och ett östligt socialistiskt. Resultatet? Västeuropa blev rikt, Östeuropa fattigt. Kan
det förklaras av att Västeuropa redan var mera utvecklat än det Östeuropa som
hamnade öster om järnridån? Något ligger det kanske i det, men historien råkade
dessutom samtidigt genomföra ett par mer laboratorieartade experiment. Två
homogena länder, Tyskland och Korea, kom att delas i två delar, en med marknadsekonomi
och en med socialistisk planhushållning. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Västtyskland
och Sydkorea lyckades strålande, men Östtyskland och Nordkorea blev fattiga och
tvingades spärra in sina medborgare med murar, taggtråd och landminor för att
de inte skulle fly till välståndet i Västtyskland och Sydkorea. Det ena
experimentet gjordes i Europa och det andra i Ostasien, vilket indikerar att de
olika utfallen verkligen berodde på skillnaderna i ekonomiska system, inte på kulturella
olikheter.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Ett tredje
experiment kom i det kinesiska kulturområdet. Fastlandskina fick socialistisk
centralplanering från 1949 till 1978, medan tre andra kinesiska områden,
Taiwan, Hongkong och Singapore, fick marknadsekonomi. Samma resultat! De senare
blev rika länder i västerländsk mening, medan Kina, även nu efter mer än
trettio år med marknadsekonomi och snabb ekonomisk tillväxt fortfarande är
utfattigt. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Dessa gigantiska
experiment är naturligtvis inte laboratoriemässiga i naturvetenskaplig mening,
men ett induktivt resonemang ger starkt stöd för slutsatsen att marknadsekonomi
medför oerhört mycket högre ekonomiskt välstånd än en socialistisk
planeringsekonomi. Så varför finns det fortfarande socialister?<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Eller finns
det inte det? Är det så att de som presenterar sig som socialister numera menar
något annat med ordet socialism. Menar de kanske en marknadsekonomi med stränga
statliga regler för företagen, med en stor offentlig sektor och med en utjämnande
statlig fördelningspolitik? Men då menar de ju socialdemokrati, något som doktrinära
socialister föraktat och skällt för revisionism och socialfascism. I den
meningen är Ed Miliband, François Hollande och Stefan Löfven socialister, men
det vore väl bättre att säga som det är och kalla det för socialdemokrati då. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Vänsterintellektuella
debattörer har dock under det senaste halvseklet kritiserat även detta socialdemokratiska
samhälle med väsande förakt. Jag har svårt att tro att de inte tänker sig ett helt
annat ekonomiskt och socialt system, något som ligger långt från ett välskött
socialdemokratiskt samhälle på marknadsekonomisk grund. Men de är kanske de enda
socialister som finns kvar idag? Ett antal journalister, kulturarbetare och
etniska Södermalmsbor i livets mitt och deras systrar och bröder i västvärlden.
De är visserligen inte så många, men de är vältaliga och bör avkrävas
förklaringar i öppen debatt. Hur kan de tro på socialismen som om och om igen
har prövats runt om i världen och visat sig oförmögen att skapa ekonomiskt
välstånd för vanligt folk? <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Kanske är sådana
socialister i grunden inte intresserade av ekonomiskt välstånd. Kanske föraktar
de ett ytligt konsumtionssamhälle baserat på konkurrens och egoism och vill se
människor förädlas i ett socialistiskt samhälle där samhällsmoral och
kulturintresse dominerar och konsumtionshetsen är borta. Jag läste om ”den nya
sovjetmänniskan” i Ny dag redan på femtiotalet och under sjuttiotalet hyllades
den kinesiska kommunismen av västvärldens vänsterintellektuella just för att
den skapade en sådan ny människa.<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Hur lyckades
då de socialistiska samhällena ut i de avseendena? Tja, socialismen tycks inte
ha fostrat ansvarskännande, solidariska och kulturintresserade medborgare. Vi
ser mest korruption, egoism, nepotism och kulturlöshet i Ryssland, Kina,
Uzbekistan, Rumänien osv. <o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Lättköpta
poänger? Sparkar jag på den som ligger? Nja, the chattering classes ligger inte
direkt försvarslösa på gatan. De sitter i TV-soffor och på de fina tidningarnas
och tidskrifternas redaktioner. De borde upp till bevis och förklara hur de kan
tro på en samhällsidé som trots alla fullskaliga experiment under hundra år inte
har kunnat lägga grunden för vare sig ekonomiskt välstånd, medborgarmoral eller
kulturellt engagemang någonstans. <o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-1481868268220783122013-12-31T05:06:00.002-08:002013-12-31T05:06:31.126-08:00EU-entusiasm och fascism är släkt<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt; line-height: 115%;">Tänk om jag
skulle dra till med följande resonemang för att med hjälp av guilt by
association angripa anhängarna till en europeisk superstat: ”EU-entusiasterna
vill bygga en ny stormakt med egen valuta och egen militärmakt och skapa ett
Europa som kan tala med en röst. Då kan den europeiska makteliten utmana USA
och Kina i ett Orwellianskt supermaktsspel där Oceania, förlåt Europa, står mot
två andra bjässar i en allt farligare värld. Vi skall komma ihåg att
EU-nationalism och fascism är släkt. I maj går EU-länderna till
EU-parlamentsval och risken är stor att partier som drömmer om och arbetar för en
europeisk supermakt får stöd av kanske 60-70 procent av väljarna, trots att
alla opinionsmätningar visar att de europeiska folken inte alls stöder en sådan
utveckling. Låt oss vara tydliga: EU-nationalism och fascism är varandras
politiska bröder.”</span></div>
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Vad är nu
detta för struntprat? Så får man väl inte föra debatten, om man vill ha en
fungerande demokrati, där vi respekterar varandras åsikter? Nej, verkligen
inte, men det gör Sveriges utrikesminister på dagens DN Debatt. Han säger ”Låt
oss vara tydliga: främlings- och Europafientlighet är varandras politiska
bröder.”<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12.0pt; line-height: 115%;">Så jag, som
är fientlig mot det europeiska projekt som nu byggs, superstaten där Sverige skall
bli Airstrip two, kan alltså anklagas för främlingsfientlighet utan vidare
spisning, inte av ett nättroll utan av landets utrikesminister! Det har gått
långt! <o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-29225078236138379172013-12-30T13:45:00.000-08:002013-12-30T13:45:07.719-08:00Contestible markets<div class="MsoNormal">
<span style="font-size: 12pt;">Själv är jag en enkel
klassresenär som efter uppväxten i Karlskoga framsläpat mina dagar i Märsta, på
Södermalm och, sedan 1988, i Nacka. Bonjour tristesse tänker ni! Men vi enkla
typer har roligt hela tiden, så det har varit spännande och lyckligt . Men dessa
bopålar har dessutom interfolierats av ett antal längre sejourer med familj i
Genève, London och Bryssel och ett antal kortare sejourer i Paris, Strasbourg
och Los Angeles. Därtill kommer många, mycket korta, nedslag Skillingaryd,
Tokyo, Östersund och Vancouver för att nu nämna några.</span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Alla mina vänner och
bekanta kan intyga att min konsumtion av och intresse för alkohol fyller högt
ställda krav. Trots detta skulle jag dock inte drömma om att uttala mig så
tvärsäkert som ett antal FB-vänner gör på FB idag, om hur pass väl Systembolaget
mäter sig med de bästa vin- och spritbutikerna i dessa länder och städer. Min
känsla (obs, ett ödmjukt uttryck för allmänna intryck) är dock att Systembolaget
framstår som mycket bra. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Men det var inte detta jag
skulle tala om,<o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Det var om mannen själv
och hans namn är William Baumol. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Varför tar jag upp ekonomen
Baumol? Jo, i början på 80-talet lanserade Baumol det nya ekonomiskteoretiska
begreppet ”contestible market”. Som liberaler måste vi ju fråga oss varför ett
statligt monopolföretag skulle kunna mäta sig med privata företag som strävar
efter maximal vinst under fri konkurrens. Jo, säger Baumol, därför att
monopolmarknaden kan vara ”contestible”. Konkurrens kan uppstå genom privat
etablering, om monopol eller oligopol inte sköter sig och gör kunderna nöjda. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Sanningen är att ledande svenska
politiker, Systembolagets ledning och Systembolagets anställda är hotade av
sådan konkurrens. Systembolaget verkar under potentiell konkurrens, dess
marknad är ”contestible”, därför att ett missnöjt folk kan avskaffa monopolet,
om det inte fungerar bra. <o:p></o:p></span></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<br /></div>
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Det betyder att nyliberal
kritik av monopolet är en förutsättning för att monopolet skall sköta sig och
därmed behålla sitt monopol. Contradictio in adjecto!<o:p></o:p></span></div>
<br />
<div class="MsoNoSpacing">
<span style="font-size: 12.0pt;">Gott Nytt År alla
liberaler!<o:p></o:p></span></div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-49797613068593947862013-12-14T02:37:00.000-08:002013-12-14T02:37:18.590-08:00Minst lika många medel som mål<div class="MsoNormal">
<b>D</b>en 26 nov
föreläste Lars E O Svensson om penningpolitiken på Nationalekonomiska
föreningen med förre riksbankschefen Lars Heikensten som opponent. En
internationellt ledande forskare på området levererade en bred och inträngande presentation. Jag skall här bara kommentera en aspekt, nämligen den grundläggande fråga som
har dominerat svensk penningpolitisk debatt i flera år. Håller Sveriges
riksbank för hög ränta?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Det har Lars E O Svensson och Karolina Ekholm hävdat i
riksbanksdirektionen mot en majoritet anförd av riksbankschefen Stefan Ingves.
Majoriteten anser att det är farligt att sänka räntan ännu mer för då kan en
hotande bostadsbubbla blåsas upp och leda till en svår ekonomisk kris.
Minoriteten anser att risken för en bostadsbubbla är liten eller inte finns
alls och att den onödigt höga räntan leder till högre arbetslöshet och för låg
inflation. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Riksbankens tydliga uppgift är att hålla inflationstakten på
i genomsnitt 2 procent, men eftersom den håller för hög ränta, misslyckas den
med denna uppgift och ligger normalt under målet. Jag är förvånad över att
debatten egentligen aldrig rör sig kring frågan om antalet medel och mål i den makroekonomiska
politiken. Sedan Bent Hansens <i>Finanspolitikens
ekonomiska teori</i> kom på femtiotalet har vi ansett och lärt ut till
ekonomistudenter att man måste ha minst lika många ekonomiskpolitiska medel som
mål. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Penningpolitiken är ett sådant medel och det har uttryckligen
avdelats för att upprätthålla inflationsmålet. Om vi dessutom har som mål att
upprätthålla stabilitet i finanssektorn (ingen dum idé!), kan man inte säga att
penningpolitiken skall användas för den uppgiften också. Och om vi vill ha full
eller i varje fall högre sysselsättning än idag, kan vi inte säga att
penningpolitiken skall användas även för denna tredje uppgift. Tre mål kräver
minst tre medel och i praktiken naturligtvis ännu fler. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
(Låt mig tillägga att
målet 2 procents inflation i stället för 0 procent visserligen är tänkt att underlätta
förändringar i pris- och lönerelationer för att minska arbetslösheten, men sätter
vi upp ett kvantifierat mål för sysselsättningen måste vi ha minst ett
ekonomiskpolitiskt medel till.)</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Riksbanken skall därför hålla sig till sin uppgift att
stabilisera inflationstakten vid 2 procent. Om riksbanken och andra analytiker
finner att detta kan leda till finansiell instabilitet, får regering och
riksdag anvisa andra ekonomiskpolitiska medel för att klara detta. En sådan
utveckling med högre krav på kapitaltäckning i bankerna osv. pågår också. Och
frågan hur vi skall få ner arbetslösheten brottas vi med kontinuerligt. </div>
<br />
<div class="MsoNormal">
Allt jag vill säga är att riksbanken inte kan föra en
räntepolitik som ger 2 procent inflation, finansiell stabilitet och full
sysselsättning. Debatten skulle vinna på att hålla detta i centrum!</div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-5117176185533228382013-12-10T14:29:00.002-08:002013-12-10T14:29:18.787-08:00Jag medger – jag är också skyldig till rasism<div class="MsoNormal">
Den enorma entusiasmen bland folkmassorna för den
amerikanske presidenten Barack Obama vid Mandelas minnessstund idag är
tänkvärd. (Sydafrikas egen president Jacob Zuma drabbades däremot av buanden.) Amerikahatets vänner dränker väl sin frustration
och vrede i rysk vodka i kväll och rasistövervakarna i den svenska kultureliten
försöker väl förtvivlat sno ihop något inte alltför orimligt inför TV-soffor,
kulturartiklar och ledare i morgon.</div>
<div class="MsoNormal">
Se sanningen i vitögat! Sydafrikas svarta är extremt stolta
över att världens mäktigaste land har en svart president. Rasssssissssm skulle
våra ideologiska övervakare väsa om det hade varit tvärtom. Och jag medger att
jag också har gjort mig skyldig till rassssisssm. Jag konstaterade någorlunda offentligt hösten
2008 att jag stod närmare John McCain politiskt men att jag alla gånger skulle
rösta på Barack Obama om jag var amerikansk medborgare. Varför? Ja, av rent
rasistiska skäl. Inget kunde vara bättre för USA än att få en afroamerikansk
president. Och det var det vi såg idag i Sydafrika idag. <o:p></o:p></div>
<br />
<div style="border-bottom: solid #AAAAAA 1.0pt; border: none; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-element: para-border-div; padding: 0cm 0cm 0cm 0cm;">
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold;">Republikanerna hade en svart kvinna</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;"> som utrikesminister</span><span style="font-family: "Calibri","sans-serif"; font-size: 11.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold;">, </span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;">Condoleezza Rice,
några år tidigare och dessutom en svart överbefälhavare, Colin Powell, som
först var vad vi skulle kalla överbefälhavare (för världens i särklass
starkaste krigsmakt) och sedan utrikesminister. Detta har skett i den demokrati
som har världens största vita befolkning och en vit befolkning som är i stor
majoritet, påpekar min son Oskar. <o:p></o:p></span></h1>
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;"> </span></h1>
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;">Som anglofil vill jag tillägga att det konservativa
Storbritannien hade en jude som premiärminister två gånger under demokratins
genombrott (B</span><span style="background-color: white; background-position: initial initial; background-repeat: initial initial; font-family: Arial, sans-serif; font-size: 10pt; font-weight: normal;">enjamin Disraeli, 1st Earl of
Beaconsfield,</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;"> om namnet är
bekant) och hade en kvinna som premiärminister (Margaret Thatcher, om namnet är
bekant) under hela 80-talet. En premiärminister som i praktiken krossade den
vidriga militärjuntan i Argentina. Det har varit ont om judiska och kvinnliga
regeringschefer i Europa ända till nu och det lär dröja innan Ryssland,
Vitryssland, Ungern, Rumänien, Bulgarien, Grekland och Kroatien kommer så långt.<o:p></o:p></span></h1>
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;"> </span></h1>
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;">Det är svårt att hata de anglosaxiska stormakterna och
hylla Stalins och Bresjnevs Sovjetunionen, Maos Kina eller Fidel Castros Kuba,
om man vill vara politisk hederlig. Men alla vill inte det och någon kritik
värd namnet från våra övervakare är ju inte att räkna med. <o:p></o:p></span></h1>
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;"> </span></h1>
<h1 style="border: none; line-height: 14.4pt; margin-bottom: 1.2pt; margin-left: 0cm; margin-right: 0cm; margin-top: 0cm; mso-border-bottom-alt: solid #AAAAAA .75pt; mso-padding-alt: 0cm 0cm 0cm 0cm; padding: 0cm;">
<span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;">PS. Margaret Thatcher och det brittiska torypartiet har
inte varit helt på demokratins sida i Sydafrika. Kolla på </span><span style="font-size: 11.0pt;"><a href="http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/margaret-thatcher-branded-ancterrorist-while-urging-nelson-mandelas-release-8994191.html">http://www.independent.co.uk/news/uk/politics/margaret-thatcher-branded-ancterrorist-while-urging-nelson-mandelas-release-8994191.html</a>.
</span><span style="font-size: 11.0pt; font-weight: normal; mso-bidi-font-weight: bold;">Men jämför då med Sovjetunionen, Kina, Kuba och Östtyskland, som vänstern
har hyllat under årtionden.</span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; font-weight: normal;"><o:p></o:p></span></h1>
</div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com1tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-53078064786366592472013-12-05T05:13:00.000-08:002013-12-05T05:13:19.116-08:00Konstigheter i journalistiken<div class="MsoNormal">
Det är något konstigt med journalistiken. Svensk sjukvård i
fritt fall är bilden som växer fram. Antal vårdplatser per tusen invånare är
lägre i Sverige än i nästan alla OECD-länder, får vi veta. En välskriven och kunnig Brännpunktsartikel
idag påminner oss om att siffrorna för olika länder inte alls är jämförbara och
därför helt missvisande redan av det skälet. Men därtill kommer ju att måttet
som sådant är orimligt. Vi är ju inte intresserade av maximal input av
produktionsfaktorer utan av maximal output för given insats av resurser. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Ta ett exempel från personbilsindustrin. En ingenjör skulle
bli utskrattad om han dömde ut Nissan därför att de bara sätter in 28
arbetstimmar för att producera en bil och berömde Chrysler Group för att de
minsann sätter in hela 34 timmar. Alla inser att om bilarna är likvärdiga, är
produktiviteten urusel i Chrysler och koncernen går mot sin undergång. Chrysler kan klara sig, men det beror då på
att dess bilar är bättre i någon mening. Vi är intresserade av resultatet, inte
av hur mycket resurser som spenderas. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Men är då inte detta självklart? Tydligen inte. Läkarna
bakom Brännpunktsartikeln ser det naturligtvis och framhåller att svensk
sjukvård, om vi ser till resultatet, framstår som lysande och pekar på att vi
ligger i topp när det gäller överlevnad i bröstcancer, lungcancer, tarmcancer,
hjärtinfarkt och stroke och därtill på många andra områden. Det är goda
resultat vi är intresserade av, inte av maximal resursförbrukning.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Lika illa är det med t ex skolan. Det sägs att det krävs mer
resurser, fler lärare, högre lärarlöner osv. för att nästa PISA-jämförelse
skall visa att Sverige är på väg tillbaka. Mera input alltså. Men vi har i
stort sett världens dyraste skola och världens högsta lärartäthet. Och Finland
som ständigt tävlar med Sydkorea och Japan om första platsen på skolområdet, har
inte högre lärarlöner än Sverige. Sanningen finns någon annanstans. Jag tror
jag vet var.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Slutligen ungdomsarbetslösheten. Alla experter på området
vet att Sverige inte har en ungdomsarbetslöshet på väl över 20 procent om man
med ungdomsarbetslöshet menar andelen människor mellan 15 och 24 års ålder som
vandrar på gatorna utan hitta något arbete. Nästan hälften av dessa ungdomar
går i skolan eller studerar på universitet och högskolor. Men många av dessa söker jobb antingen deltid
för att dryga ut kassan eller för att de hellre skulle arbeta än studera. Att
de inte hittar de jobb de söker, visar visserligen att arbetsmarknaden inte
fungerar så bra, men där är det inte fråga om de sociala tragedier som arbetslöshet
på riktigt innebär. Om vi dessutom tar hänsyn till att de som inte studerar och
söker jobb på heltid går arbetslösa mycket kortare tider än äldre
arbetssökande, ser det också ljusare ut. </div>
<br />
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Den stora tragedin inom ungdomsarbetslösheten är att så
många misslyckas i skolan och kommer ut på arbetsmarknaden utan gymnasiekompetens.
De får fruktansvärda svårigheter att hitta jobb och riskerar extrem
långtidsarbetslöshet och i värsta fall livslångt utanförskap. Detta är ett
skolproblem, inte ett arbetsmarknadsproblem. Bättre konjunkturer, reformerad
arbetsförmedling och LO:s 70 miljarder för arbetsmarknadspolitik hjälper inte
dessa ungdomar. En ny lärarutbildning kan göra det.</div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0tag:blogger.com,1999:blog-5161792301676733487.post-50987397995721352532013-11-06T06:16:00.001-08:002013-11-06T06:21:11.080-08:00DN, Cameron och EU; Gud sig förbarme!<div class="MsoNormal">
Idag skriver Carl Johan von Seth på ledarplats i DN om
Cameron och EU. Et mon Dieu! Jag trodde att den gigantiska eurokrisen och hotet
mot hela det europeiska integrationsprojektet hade öppnat för en mera
intellektuell EU-debatt. Det finns många tecken på det. DN:s egen chefredaktör
Peter Wolodarski har börjat skriva intressantare om EU-frågor och detsamma
gäller flera andra tidningsredaktörer. Allmänhetens förtroende för
Brysseletablissemanget och dess nationella företrädare är mycket lågt.</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
Sådana som Henrik
Brors och Lars Gustafsson fortsätter naturligtvis att väsa ut sitt förakt mot
fega politiker som tar hänsyn till hemmaopinioner och kommande val, dvs. som
tvingas respektera folkopinionen för att inte förlora sina politiska
positioner. Allt fler inser dock nu att målet
för Europasamarbetet inte är maximal centralisering av makten till Bryssel som
dessa framstående tänkare tycker. </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
von Seths ledarstick saknar helt intressant och kritisk analys.
</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
von Seth citerar med välbehag ordförande för CBI (The
Confederation of British Industry) som säger att ”EU:s inre marknad är
grundläggande för vår framtid” för att visa hur fel Cameron har. Men Camerons politik går ut på att reducera
Storbritanniens medverkan i EU till just den inre marknaden. Det är bara att läsa
Camerons tal från den 23 januari i år. Det ska väl ett ledarstick i DN påminna
om?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
von Seth menar kanske att Storbritannien inte kommer att få
vara kvar i den inre marknaden vid ett nej till medlemskap i en folkomröstning.
Men i det nu gällande Lissabonfördraget står det att ett land kan välja att
lämna EU och att det då ska behandlas generöst när det gäller bevarad frihandel.
Det ska väl ett ledarstick i DN påminna om? </div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
von Seth säger att CBI ”avvisar Camerons hattiga hållning
till EU”. Är den hattig? Nej, von Seth konstaterar ju tvärtom själv att EU-medlemskapet
”fastnat i en rävsax”, vilket är motsatsen. För litet flexibilitet betyder för
litet möjlighet att ”hatta”. Det ska väl ett ledarstick i DN påminna om?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
von Seth påstår att få vänner i EU-kretsen känner ”någon
större lust att lyssna på ett Storbritannien som egentligen vill göra slut” och
”Omförhandlingshotet retar kollegerna i Berling och Paris”. Men en vanlig
analys i kvalificerade tidningar och tidskrifter pekar på att Tyskland, och framför
allt då Angela Merkel själv, absolut inte vill förlora Storbritannien som
allierad i EU-samarbetet. Tyskland är därför sannolikt är berett att gå långt
för att möta brittiska krav. Nederländerna, Sverige och Danmark är också
välvilligt inställda. Det ska väl ett ledarstick i DN påminna om?</div>
<div class="MsoNormal">
<br /></div>
<div class="MsoNormal">
von Seth säger skräckslaget att ”man bidragit med bränsle
för den EU-kritiska opinionen” som om detta vore ett slags förräderi. Smaka på ett
parallellt exempel:”DN:s inrikespolitiska inlägg under senare tid har bidragit
med bränsle till den sossekritiska opinionen”. Det låter obegripligt, eller
hur? Varför? Jo, därför att det inte är något fel att bidra med bränsle till en
opinion. Det kallas opinionsbildning och är det som demokratisk politik handlar
om. <span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;">Men
den hemska sanningen är att etablissemanget är ense om att det inte ska
förekomma demokratisk opinionsbildning i EU-frågor. </span><span style="font-family: Calibri, sans-serif; font-size: 11pt; line-height: 115%;"> </span>Kanske leder en intellektuell analys till slutsatsen att långt mera
kritiskt förhållningssätt till EU är precis vad som krävs i detta historiska
läge. Eller kanske inte? Det ska väl ett ledarstick i DN påminna om? </div>
<br />
<div class="MsoNormal">
Ja, så där kan man hålla på. Men jag slutar där. Dyster.</div>
Nils Lundgrenhttp://www.blogger.com/profile/17876347261437740039noreply@blogger.com0